2010/07/04

DE 28 POLITISKA GRÅTERSKORNA


Det började med Baylan, som använde sitt utrymme i media över att gråta över hur elaka alla Allianspartier är mot hans ledare, hon ni vet. Ibrahim Baylan grät ut och beklagade sig över att en moderat förtroendevald - en! - hade skickat vidare ett massmail som tusentals andra har fnissat till åt eller fnyst åt för att sedan trycka på "Vidarebefodra"-knappen i mailboxen. Det började bli lite lätt löjeväckande redan då, när historien skrevs om och en årsgammal tråd på Flashback helt plötsligt hade sitt ursprung här och nu, där här var Gnosjö.

Att sedan en dagsfärsk undersökning hade hängt ut Baylans chef som en person som folket har lite mer förtroende än herrar Falkvinge och Åkesson gjorde saken ännu lite löjligare. Ett mer uppenbart försök att få till en fokusförskjutning har väl knappast presterats i svensk rikspolitik...

Knappt en dag hann gå innan Jytte Guteland grinade sig in på Aftonbladets debattsidor, rödgråten och väldigt, väldigt upprörd över att ett nyhetsprogram på statstelevisionen hade lyft en av den dagens stora nyheter - den där om att bara herrar Falkvinge och Åkesson hade lägre förtroende hos väljarna än hon, ja ni vet vem.

Jytte tyckte inte alls att det ankommer på ett nyhetsprogram att analysera varför siffrorna ser ut som de gör och varför det tycks vara så jobbigt att få stopp på det fria fallet. Om det var löjeväckeväckande med Baylans uppenbara försök att flytta fokus från samma siffror som Jytte tyckte media skulle ge fan i att analysera så blev det löjligt när Jytte fortsatte lipandet.

Idag fortsätter orgien i att tycka synd om chefen från socialdemokratiskt håll. Idag fick två gråterskor förstärkning av hela 26 nya gråterskor, samtliga distrikstordföranden från alla län i hela Sverige. Alla dessa 26 stämmer upp i klagosången över att det minsann är vi moderater som ligger bakom ledarens usla förtroendesiffror, att det är vårt fel att var och varannan sosse faktiskt säger sig sakna förtroende för kvinnan som man har kvoterat in som ledare.

De nytillkomna 26 gråterskorna tillsammans med de 2 tidigare föregångarna gråter nu så att risken finns för att hela Almedalen kommer att vara översvämmat när Reinfeldt stiger upp för att hålla sitt tal i morgon kväll. Om det var löjeväckande med Baylans lipande, löjligt med Jyttes grinande så utvecklas det hela nu till en dålig svensk fars - något som är så patetiskt att man har svårt att hålla sig för skratt...

Vilka man nu kommer att jaga ut för att gråta över att media berättar att knappt hälften av de grönröda väljarna fått för sig att deras ledare skulle passa bättre att leda landet än motståndaren Reinfeldt kan man bara ana. Är det inte varenda fackordförande i LO-förbunden som gråter ut så är det väl medlemmarna i VU som skall förstärka bilden av en ledare som mobbas och ett parti som ingen förstår sig på.

Elakheterna mot den socialdemokratiska partiledaren skall kladdas på oss moderater, vi är de onda och sossarna de goda. De är ju så goda att en retorik som lyft in häxprocesser och medeltida tortyrredskap i debatten bara är ett tecken på att man vill väl när man sjunker lägre än lägst. Att sedan roten till partiordförandens kroniska förtroendekris finns i de egna leden, där sosse efter sosse har tassat fram i TV-program för att ge uttryck för sin skepsis ser man inte heller genom tårflödet.

Att vi sedan vi som gärna ser Alliansen bakom ratten även efter den 19 september gärna lyfter fram de där obehagliga siffrorna, siffror som bildar en sanning som inte ens Baylan, Guteland eller de där 26 gråterskorna kan se förbi är en helt annan sak. Sossarna gör precis samma sak, man identifierar svagheter och skjuter in sig på dessa - Nätrötterna har ju bombarderat Centern rätt så rejält. Att man ogillar Centern mer än KD, FP eller M kan ingen inbilla mig - men man tror sig ha sett det svagaste kortet i Alliansen hos Maud och man vet att man har valsegern som i en liten ask om detta Centerparti hamnar under de där fyra procenten den 19 september.

Valet skall självklart handla mer om politik än person, men när man identifierar svagheter hos motståndarens ledarskap så vore det tjänstefel att inte slå på just det. I fallet med dagens ledare hos sosseriet så är det så enkelt, så lätt eftersom även gräsrötterna i rörelsen delar den skepsis som vi motståndare bär med oss. Frågan är hur de skeptiska gräsrötterna reagerar på att man från Sveavägen 68 skickar ut 28 gråterskor på parad som alla beklagar sig över de ondskefulla motståndarna. Antingen tycker de synd om kvinnan, eller så tycker det allt bara är trams och löjligt. Min gissning anar ni er nog till.

Länkar: SvD, DN1, DN2, Expr1, Expr2, AB1, AB2
Bloggar: Lake, Min ledamot, Ardenfors, Ankersjö, Holma, Soilander, Hagwall, Ekonomisten och sist men absolut inte minst - Kent Perssons mästerverk i ämnet. Läs!

Fotnot: Värt att notera är att inte en enda av Nätrötternas toppbloggar kommenterar ämnet när den tredje juli blir den fjärde. Om jag får gissa vidare så tror jag faktiskt att de inser det kontraproduktiva med det här tramset. Ju mer sossarna själva tjatar om mobbingen så sätts bilden av en svag och viljelös ledare, i media, i bloggar och hos väljarna...

2 kommentarer:

Goran sa...

Som alltid en fröjd att läsa dina alster men detta va fan i mej det bästa jag läst på länge.

Markus "LAKE" Berglund sa...

Tack för länken!

(Ps, plocka bort trackbacken från Feminix, om du inte vill ha den där...)