2010/08/08

SIFFROR SOM SVIDER FÖR SOSSERIET...?


Knappt har mullret lagt sig från gårdagens åskoväder över den kungliga huvudstaden förrän mullret denna morgon borde höras inifrån sosseriets partihögkvarter på Sveavägen 68. Sommaren har gått, Almedalsveckan passerat och utspel efter utspel slängts fram - men socialdemokratin som politisk kraft känns fortfarande... kraftlös?

Valet 2006 sågs av de flesta inom "rörelsen" som en katastrof, ett historiskt trauma som aldrig mer skulle upprepas. Det var valet då Socialdemokraterna blev ett parti som alla andra, förvisso störst men inte längre överlägset och ensamt om att kunna kalla sig statsbärande. I det valet ledde den pompöse Göran Persson sitt parti till ett resultat som var så nära 35% man kan komma, det är en siffra som var katastrof då men som borde kännas som en önskedröm för dagens sossar. I dag ligger sossarna runt de 30 procenten mest hela tiden, inget händer och inget lyfter en rörelse som har självbedrägeriet som ett av de mest framträdande karaktärsdragen...

Förra sommaren var det val till Europaparlamentet, och jag glömmer aldrig bort hur Mona Sahlin och Ibrahim Baylan ville ha det till en enorm framgång när man landade på lite drygt 24% efter ett mindre ras. Man skrattade hånfullt åt oss Moderater för att vi blev mindre, men vi ökade ju iallafall trots allt. Mona Sahlin som innan valet konstaterade att allt annat än ett plusresultat för sitt parti var ett djupt misslyckande hyllade därefter sin framgång, "Vi har gjort en fantastisk valrörelse. Jag vill tacka alla valarbetare, sympatisörer, fackliga kompisar och väljare för att ni gjort socialdemokratins framgång möjlig. Det rödgröna valresultatet ger oss goda möjligheter att vinna nästa val".

Socialdemokratin är enligt många opinionsinstitut bara en skugga av sitt forna jag, men man vill inte låtsas om vad som berättas och varför det berättas av de olika opinionsinstituten. Allt är bra, medvinden blåser rörelsen i ryggen heter det oftast utåt, hur det låter inåt kan man väl bara gissa.

Förvisso, det här är inte valresultatet men det är siffror som känns bekanta sedan tidigare. Det är inom den statistiska felmarginalen men kan alla de som ringer runt och frågar väljarna vad de vill välja verkligen vara lika fel ute? Knappast, vi moderater upplevde samma sak inför valet 2002. Det var då vi hade en politik som inte ansågs vara helt oäven men där partiledaren ifrågasattes både utifrån och inifrån. Till slut sågs politiken som lika smaklös som Bosse Lundgren, och det är dit sossarna nu har kommit - när Mona Sahlins minimala förtroendekapital och socialdemokratins politik har mött varandra någonstans runt de 30 procenten...

För precis som med valresultatet i EP-valet 2009 så har man skönmålat en allt annan ljus verklighet när man på ett närmast maniskt sätt har upprepat att det inte bekymrar partiet att partiordföranden bara har ett högre förtroendekapital än Rick Falkvinge och Jimmie Åkesson så länge siffrorna för partiet har legat hyfsat till. I dag när siffrorna inte ens är hyfsade så sitter Baylan och pratar om allt annat än det faktum att det faktiskt är så att väljarna saknar förtroende för både hans parti och hanses chef.

Men oavsett socialdemokratins kräftgång så kommer valet att bli jämnt, vidrigt jämnt och alldeles på tok för jämnt för att jag skall må riktigt bra. Det handlar om att mobilisera sina egna, och om att demobilisera de andras väljare - ett arbete som är lättare med en ledare som bara spöar herrar Falkvinge/Åkesson i förtroendemätningar. Det handlar om att föra ut politiken man vill föra de kommande fyra åren - en uppgift som är lättare om man inte känner sig ifrågasatt som ledare både utifrån och inifrån. Men oavsett socialdemokratins ledarkris så kommer valet att bli så jämnt som alla befarar. In i kaklet med huvudet före, det måste vara taktiken...

Länkar: SvD1, SvD2, SvD3, Expr, AB
Bloggar: Högberg som måste ha vaknat tidigt. Kent, Magnus Andersson, Jonas Falk

1 kommentar:

Nils Dacke sa...

Frågan är inte om alliansen vinner utan om SD kommer och om de får en vågmästarroll eller inte. Detta kommer förhoppningsvis att leda till att socialdemokraterna går tillbaka till sina rötter och blir den folkrörelse de en gång var till skillnad från nu med ständiga interna maktkamper. Moderutterna kommer tyvärr inte långt efter men S leder idag.