2010/12/14

NÄR ALDRIG NÅGONSIN, NÅGONSTANS, NÅGON GÅNG ALDRIG BETYDER ALDRIG...



Det är tjatigt, det vet jag om. Men när Mona Sahlin lägger sig sked med Jimmie Åkesson så finns det återigen en anledning att köra en repris från ett inlägg om den ovärdiga oppositionen. Med risk för att bli ännu tjatigare så väljer jag att återigen reprisera hela inledningen från just det blogginlägget...

Jag hoppas att alla kommer ihåg hur det lät för lite mindre än ett år sedan, hur orden ekade i mässhallen ute i Älvsjö, på sosseriets jobbkongress - själva startpunkten för en rörelses långa och plågsamma självdefenestration. Jag hoppas att alla kan dra sig till minnes vad Mona Sahlin sade där och då, inför sina jublande kongressombud.

"Därför är beskeden så tydliga från vårt rödgröna regeringsalternativ. Vi ger aldrig Sverigedemokraterna inflytande – aldrig någonsin, aldrig någonstans, aldrig någon gång! ...Och det gäller också passivt inflytande!"

Det var då, och orden uttalades av en kvinna som i dag är framstår som ett av de mest ihåliga tomrummen i svensk politik - av Mona Sahlin. Det var inte alltför många dagar sedan vi fick se en historisk omröstning där de två S-demokratiska partierna gav minoritetsregeringen Reinfeldt en spark på scrotum med ett riksdagsbeslut som innebar besparingar i regeringens administration på 300 miljoner. De två S-demokratiska partierna gjorde gemensam sak, och drev igenom ett förlag som bland annat innebär en handfull stängda ambassader runt om i världen. Där och då så fick vi veta att ordet aldrig i socialdemokratins vokabulär aldrig någonsin har betytt aldrig...

Men det var då och nu är nu, och om sossarna skylde på att de minsann inte kunde hjälpa att firma Åkesson nappade på deras förslag så är ju försvarstalet lite svårare att formulera den här gången. Den här gången var det nämligen så att Mona Sahlin med anhang röstade på ett SD-förslag i Socialutskottet, och återigen klingar Mona Sahlins tal att aldrig någonsin, aldrig någonstans och aldrig någon gång ge Åkesson inflytande falskare än någonsin, någonstans eller någon gång. Det passiva inflytande man aldrig skulle ge SD gav man till ytterlighetspartiet den 9 december. Den 14 december så var man på ett givmilt humör igen, för nu fick SD även ett aktivt inflytande av Monas parti i en förtida julklapp,

Men folket litar ju inte på sossarna ändå så vad finns det för anledning att älta i det som en gång sades, där aldrig någonsin, aldrig någonstans och aldrig någon gång var den 9 december i Riksdagens plenisal och den 14 december i Socialutskottets lokal - den första gången då det passiva inflytande blev aktivt och den andra gången det aktiva inflytandet blev en realitet som inte ens en enögd sosse borde kunna försvara.

Visst, det tillhör oppositionens roll att jobba på det här sättet, och visst det tillhör en minoritetsregerings verklighet att ta hänsyn till att man inte har en majoritet i ryggen - men det visste ju Mona Sahlin om när hon lovade aldrig, aldrig och aldrig. Men det är klart med vallöften som man aldrig någonsin, någonstans, någon gång haft en ambition att tro på själva – Afghanistan och FRA – så är ju pragmatismen extremt utvecklad i ett parti som inte längre anses progressivt...

Mona Sahlin är och var en av de mest erfarna politikerna i Riksdagen, men kanske trodde hon lika lite på de löften som hon så högtidligt levererade till sina jublande kongressombud på Älvsjömässan som på den egna politiken som det nu i efterhand blivit klart att inte ville ta i med tång ens. Men varför älta det här, Mona är ju numera en parantes i svensk politik.

Själv tar jag på mig rollen att börja lova saker på sossarnas vis, det blir ju så mycket enklare att sprida löften omkring mig när jag vet att jag inte behöver bry mig om vad jag faktiskt har lovat. Så därför, vänner och ovänner, har jag nu ett antal löften a la Sahlin som jag vill delge er men som ni inte skall bli ett dugg förvånade om jag råkar att bryta...

- Jag lovar att aldrig någonsin, aldrig någonstans, aldrig någon gång äta skumtomtar igen.
- Jag lovar att aldrig någonsin, aldrig någonstans, aldrig någon gång skriva elaka saker om socialdemokratin.
- Jag lovar att aldrig någonsin, aldrig någonstans, aldrig någon gång knäppa över till TV1000 efter midnatt.
- Jag lovar att aldrig någonsin, aldrig någonstans, aldrig någon gång peta mig i näsan när ingen ser..
- Jag lovar att aldrig någonsin, aldrig någonstans, aldrig någon gång ge uttryck för att jag tycker att en upphetsad Ilija Batljan pratar som Linus på Linjen...
- Jag lovar att aldrig någonsin, aldrig någonstans, aldrig någon gång fantisera om kvinnor jag aldrig kan få.

Jag är stolt över mina utfästelser, lika stolt som alla de hysteriska SAP-arna kan känna sig en dag som denna då det passiva inflytandet helt plötsligt blev väldigt, väldigt aktivt...

Länkar: SvD, DN, AB
Bloggar: Böhlmark, Ring Broman, Ekonomisten, Andersson, Lake, PLC,

11 kommentarer:

Leif Ekstedt sa...

Jag ogillar att SD kom in i Riksdagen. Men jag ogillar den grimma som Du försöker sätta på SD.
Är det möjligt att det ä'r rätt om de röstar på oss? -Är det fel om de röstar med motståndare?
Gilla läget och det är väl Partiets uppgif´t att segla på eget vatten och försöka genomdriva de frågor vi står upp för.
Jag funderar över om vårt parti strukit bort de nazistanstrukna som förekom i vårt parti på 30-talet?
Sans och måtta är vad som gäller.

Lucas sa...

Hej herr Tokmoderat. Det du och dina vänner under hösten har krävt är bland annat att oppositionen ska lägga ned två av sina röster för att högern alltid ska få majoritet, att alltid rösta med regeringen eller att vara frånvarande vid omröstningar.

Det du egentligen är besviken på är att borgarna inte längre har majoritet. Vad beträffar S så samarbetar de inte med SD. Om däremot SD röstar på ett förslag som ursprungligen kommer från V så innebär inte det på något logiskt sätt alls att S stödjer SD. S stödde ju V-motionen. Dina argument faller platt till marken. Det här kommer du däremot att tjata om de resterande dagarna tills nästa val. Mitt förslag är istället att du kammar till dig och skärper till dig helt enkelt!

Anonym sa...

hahahahaha!

Aldrig någonstans att jag tror på Mona igen.

Visionären sa...

Såja.

Nu är du tillbaks i gammal storform efter ett antal miserabla och tröttsamt långa inlägg om fjanten Åkesson och hans bimbo.

V

Anonym sa...

Efter mycken tvekan och ett väldigt tjat från media uttalade sig Friedrich på ungefär samma sätt som Måna. Hur gick det sen? Friedrich tog stöd av SD för att få fortsätta dölja korruptionen (partistödet

Anonym sa...

Det var V som la förslaget och S Mp och SD stödde sedan detta förslag som V la

Men som det står i dn.se kan man tro att SD la förslaget när i verkligheten det var V som andra partier också röstade på

Kjell sa...

Regeringen minus SD förlorade om demensvård.
Ja så kan det gå för en minoritetsregering.

Anonym sa...

Om Mona Sahlin ligger sked med Jimmie Åkesson - vad gör då Fredrik Reinfeldt när han med Jimmie Åkessons hjälp fick igenom sitt förslag att inte öppet behöva redovisa varifrån stödpengar till partiet kommer ifrån? Han kanske t.o.m. har intagit en mer intim position än fru Sahlin gjorde?

Tänk att du glömde bort hur den kaxige Reinfeldt för några månader stod och skroderade att han inte skulle ta i SD ens med tång. Jojo - det är inte alltid så lätt att vara konsekvent; speciellt inte för en moderat!

TRIDENT sa...

Mig veterligen är det här landet en demokrati och ett i parlamentet invalt parti är bara att acceptera - oavsett om man sympatiserar med deras åsikter eller ej.

Personligen tycker jag att ditt skrivande totalt spårat ur. Var det inte så att SD röstade med regeringen när det gällde besparingar inom polisen med resultatet att regeringen fick igenom sin vilja?


Sammarbetar då alliansregeringen med SD? Ja - enligt din snedvridna logik så gör de det och är i så fall lika goda kålsupare som vänsterblocket.

Den hetskampanj som pågår mot SD är på ren svenska tramsig. Det påminner om treåringar i sandlådan som slåss om leksakerna - men visst svider det säkert i moderatpälsen att SD fick vågmästarroll.

Nu finns det ju en anledning till att SD fick så många röster som de fick och den tycks helt ha glömts bort. Det skulle inte förvåna mig om SD ökar vid nästa val pga av de etablerade partiernas trams. Trots allt är landet en demokrati och det beteende som uppvisas mot SD är ett hån mot hela väljarkåren. Jag påstår inte att någon är tvingad till att sammarbeta med SD men det hör till ren anständighet att visa respekt mot väljarna. De enda som tjänar på den kampanj som pågår mot SD är just SD - och om nu viljan är så stor att kasta ut SD ur riksdagen borde en bättre strategi vara att ge SD möjlighet att visa sitt verkliga ansikte.

Vad gäller besparingar på regeringskansliet så är detta helt rätt. Det finns ingen statlig förvaltning som ska ha frikort när det gäller att spendera min hårt hoparbetede pengar och tramset som Reinfeldt kom med och "julklapp" till personalen i form av uppsägning är nog det tramsigaste lågvattenmäke som han presterat.

400 anställda i Försvarsmakten fick uppsägningsbesked någon vecka innan - den "julklappen" har vår "store ledare" inte ens kommenterat!

Det går att spara pengar i all offentlig administration - det är bara en fråga om prioriteringar.

Anonym sa...

Bra talat TRIDENT.
Det är verkligen sandlåde-nivå på diskussionen om SD. Jag vet att jag är vaken men jag nyper mig ändå, så jäkla dumt är det.
Skärpning ToK-Moderat. Snälla?

Tokmoderaten sa...

Vänner och ovänner,

Det handlar ju mindre om hur man samarbetar eller inte med SD - som ju ändå fick sitt stöd av väljarna i god demokratisk ordning. Men det handlar desto mer om hur Mona Sahlin, svensk politiks förlamade anka, kategoriskt och utan eftertanke lovade saker inför valet som hon borde ha förstått var omöjliga att infria. Allt detta för att kleta ner Alliansen med ngn form av "pre-empetive guilt".