"Farsan Baloo" a.k.a Tommy Söderberg, perfekt ledare för våra unga hjältar!Detta blogginlägg börjar författas när knappt 10 minuter återstår av semifinalen mellan Sverige och England på det Nygamla Ullevi i Göteborg. Om man mådde fysiskt illa efter allt oflyt, efter ett rätt uselt försvarsarbete och efter engelsk effektivitet på en närmast absurd nivå så är känslan en helt annan - nu är jag stolt!
Stolt kommer jag vara alldeles oavsett hur matchen slutar, för att kämpa upp ett 0-3-underläge kräver sina kämpar, sina hjältar och vårt svenska, mångkulturella U21-landslag är precis det - kämpar och hjältar. Man har förgyllt en junimånad som först den senaste veckan har sett ut som sommar, man har gett oss som spyr på Lagerbäcks fega laguttagningar och ineffektivt anfallsspel hopp om en ljus framtid för den svenska fotbollen, och som man har gjort det... Med frejdigt anfallsspel, med taktikförändringar som den i halvtid i dag, med en spelglädje som egentligen är allt annan än svensk så ser vi en idrottslig pånyttfödelse i Göteborg denna kväll.
Man bör ju tänka på att det är fyra länder som är i semifinal i denna turnering. Det är kvällens motståndare England med mer än 51 miljoner innevånare på den regniga ön, det är Italien med 60 miljoner innevånare, det är Tyskland med 82 miljoner männsikor inom sina gränser och så hemlandet Sverige med marginellt mer än 9 miljoner människor som står ut med ett alltför högt skattetryck, en sommar som kan vara som höst (...minns dagarna kring midsommar!) och en opposition som leker "härmapa" ombord på SJ:s slitna tågvagnar. Vi borde ju matematiskt vara uträknade, vi borde inte ha chans ty de andra har så många fler unga talanger att välja mellan men nu är det ju inte riktigt så. Och det så roligt, det är en bragd och det är en ljusnande framtid vi som med Lagerbäck nästan bara sett mörker nu bevittnar.
Förlängningen skall börja, och förlorar vi så är det självklart synd men det är ändå ingenting som förringar den insats vi under de sista 45 minuterna har fått uppleva. Jag blir nästan religiös, och jag vill bjuda på en psalm som speglar mina känslor i just detta ögonblick...
Förlängning över, straffsparkandet passerat och det rullar en liten tår nerför min äppelformade kind. Det är inte enbart en tår av sorg, det lika mycket glädje över det pånyttfödda hoppet... Tack grabbar, Ni föll med flaggan i topp, straffar är ju ett lotteri - och Ni förtjänade en viktoria efter Er insats. Nu korkar jag upp lite etyl och sörjer några timmar, sörjer att jag inte får se just Er i en final. Men jag är så stolt över att vara svensk denna kväll, jag är så stolt att vi i det lilla Sverige har spelare som Emir Bajrami, Labinot Harbuzi, Guillermo Molins, Gabriel Özkan, Ola Toivonen bredvid "urbefolkning" som Marcus Berg (bredvid Zlatan, NU!!!), Rasmus Bengtsson och namnen Elm samt alla andra icke glömda.
Länkar: SvD1, SvD2, DN1, DN2, DN3, AB1, AB2, AB3, Expr1, Expr2, Expr3
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar