DAGENS NYHET: SEX EN NÖDVÄNDIGHET FÖR GRAVIDITET!

Värdelösa och intetsägande medicinska studier finns det gott om, men frågan är om dagens nyhet om att det finns ett samband mellan ett frekvent och dagligt knullande med en större sannolikhet att göra honan på smällen slår alla rekord...?

Det fanns en tid när mitt liv var lugnt, när datorn var min bästa vän och inga tjatande ungar eller bråkande barn förstörde min tillvaro - det var tiden innan mina fyra söner hade fötts. Visst, jag älskar dom allihopa men det var ett helt annat liv jag levde då. Det var ett liv jag ibland saknar, även om det nog skulle vara långtråkigt att inte vara medlare, pedagog och slavdrivare i en person.

Det fanns en tid när min käresta och jag tyckte att ett litet barn nog skulle förgylla vår tillvaro och vi satte omgående igång med reproduktionsförsöken. Vi kämpade, vi ansträngde osstill det yttersta men resultatet uteblev. Vi klockade menstruationscykeln, vi testade tempen för att se när ägget kommit i rullning och jag fick absolut inte bada i varmt vatten. Och så gökade vi så hysteriskt att själva lusten och glädjen försvann i våra ambitioner att skapa liv med ett allt mer makabert skådespel. Men ingenting gick och vi fick se oss om efter hjälp hos den allsmäktiga sjukvården...

Barnlöshetsutredning hette det, och platserna var Huddinge Sjukhus och KS. Just KS har jag extremt svårt för sedan jag i ett kalt rum med ett gäng herrtidningar från sent 70-tal med överdrivet håriga kvinnor i olika stadier av nakenhet skulle försöka locka fram mina yngel med ett handarbete som jag inte utfört sedan jag sågade sönder en träslöjdsbänk av misstag på Dansutskolan år 1979. Det gick till slut, trots att en väldigt vacker sjuksköterska gång på gång bankade på dörren och frågade om jag inte var färdig snart. Sanningen uppdagades, det var minsann inget fel på mina spermier inte, och när en titthålsoperation på kärestan avslöjade att hennes genitalier var i gott skick så fanns ingen annan väg att gå än att skapa vårt barn i ett provrör.

Men så uppdagades felet på mig, och kanske även på kärestan. Felet var som i alla andra fall när det gäller mig i mitt huvud. Jag ville för mycket, hon ville för mycket och det blev en mental blockering som gjorde att ingenting fungerade. Några veckor innan vi skulle skapa liv i provröret blev livet till i en mycket trevligare miljö, och nu har vi fyra söner som alla kommit till genom in-å-ut-leken...

Över då till undersökningen som tar upp solklara saker. Det krävs att man älskar ofta, helst dagligen om man vill vara säker på att skapa barn heter det och det stämmer. Jungfrufödslar är ju tack och lov sällsynta nuförtiden. Att älska en gång vart tredje kvartal ger ju inte ofta resultat om man inte får till en rejäl lyckträff. Men spelar verkligen ett dagligt gökande roll om kvinnan är malfunktionell därnere, eller om mannens yngel simmar som betongklump? Knappast...

Mitt råd är att hålla lusten och känslorna vid liv och försöka glömma bort varför man doppar i grytan. Den dagen sexet blir krav och ångest, den dagen fungerar ingenting och om man istället bara ger sig hän och njuter så blir det desto bättre om avlandet är huvuduppgiften. Men om man likväl känner att prestationsångesten är där, att man vill för mycket och att gnidandet bara känns tvångsmässigt - tänk då på Sundbybergs Globaliseringsråd så löser sig allt, jag lovar!

Länkar: DN, Expr