2009/09/20

KYRKOVALET, KRISBUDGETEN OCH BITTERHETEN


Usch, jag känner mig fruktansvärt tråkig och bitter. Inte många av mina senaste blogginlägg tar fram något positivt eller roligt - det är bara en massa gnäll. Det är ju nästan så att man kan förstå hur Thomas Östros liv måste vara, för han är väl nästan den enda inom det här landets gränser som gnäller mer och framstår som mer bitter än undertecknad.

Alldeles oavsett vad någon i regeringen än må yppa om statsfinanser eller andra frågor så stoppar Thomas Östros upp sitt bittra ansikte med den stålgrå och nästan dödande blicken för att börja gläfsa, skälla och spy galla omkring sig. Jag är fullt övertygad om att Östros skulle börja med sin kroniska negativa mundiarré även om Anders Borg skulle ge Östros komplimanger om fru Östros utseende i positiva ordalag. Sådan är han, den skallige "vrålapan" från Lappland - fast i ett beteendemönster han inte kan ta sig ur. Jag är också där, men nu är det dags att försöka bryta sig loss...

I dag är det Kyrkoval och det tycker jag är jätteroligt, ja rent av fantastiskt kul. Tänk vad skönt med en kioskvältare till valrörelse så här ett år innan de ointressanta valen. Och är det inte härligt med små grupperingar sprungna ur riksdagspartierna som har skojiga namn, ta bara Folkpartiets religiösa avknoppingar FISK. Förkortningen FISK står för Folkpartister I Svenska Kyrkan. Kristdemokraterna har också sina egna trogna i just Kristdemokrater i Svenska kyrkan. Om dessa kallar sig KDISK vet jag inte, men de skojsiga namnen har gett mig en idé...

När jag någon gång långt bort i framtiden orkar så avser jag starta en liknande grupp för Moderater I LandstingsFullmäktige, MILF. Detta kommer vara en grupp som vill utplåna landstingen som byråkratiska instutioner med inriktningen att se till att kärnverksamheter som sjukvård och kollektivtrafik aldrig får stryka på foten för tidningen Slöjdfröjd.

Det är ett år till valet, det är september och vädret de senaste veckorna har varit bättre än under min ledighet i somras. Men inte skall man vara bitter över att septembersolen skiner och värmer medan midsommaraftonen i Dalarna bjöd på 7-8 grader, ett alltför frekvent regnande från en helgrå himmel och en klosterliknande miljö. För vad kan väl vara trevligare en midsommarafton än att sitta inne i en stuga med 4 rabiata söner och spela Yatzy? Inte mycket och definitivt inte kopulering i det fria en varm och skön svensk sommarnatt då ungarna somnat - alls icke!

Och är det inte fantastiskt att det varje gång en regering som är befriad från socialdemokrater tar över kommer en lågkonjunktur eller finansiell härdsmälta på posten? Och riktigt härligt blir det när man får se politikens egen Samson, allas vår finasminister Anders Borg, briljant leda Sverige genom krisen på ett sätt som får omvärlden att häpna. De flesta är nöjda, nästan alla bortsett den där bittre mannen Östros som gläfser så att fradgan väller ut ur hanses kontor i Riksdagen...

Som Ni kan se är jag glad, lugn och ser famtiden an med tillförsikt även om det finns två saker som stör mig lite, litegrann. Den första rör Kyrkovalet... När mina partivänner i Sundbyberg försöker vinna väljare med kaffedrickande och en pratstund med en f.d kyrkoherde vid namn Hakon Långström ville ju jag ha en mer direkt kampanj under temat "S som i Satan!". Så blev det inte, och jag fruktar att detta kan innebära att vi moderater inte får skörda de framgångar vi så väl är värda i detta ohyggligt viktiga val...

Den andra saken som stör mig är bilden som ni kan se högst upp i detta inlägg. Den lilla seriestrippen finns i en av hissarna på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Den är tecknad av Cecilia Torudd, kulturarbetare. Strippen ingår i en en himlans massa olika serieinlägg i just den hissen, hissen som är känd som "Ensamma mamman"-hissen. Det finns en Alfons Åberg hiss också, där man klart och tydligt kan se likheterna mellan Alfons och vår statsminister utseendemässigt. Torudd däremot har skapat ett riktigt lågvattenmärke, de bilder ni kan se ovan. En rad teckningar där kulturarbetaren jämför Hitler och fascister med allas vår älskade Margaret Thatcher.

Denna Thatcher som räddade Falklandsöarna undan en militärjunta, denna Thatcher som tillsammans med Ronald Reagan fick järnridån att rasa. Måhända är skändandet av denna fantastiska kvinna fullt normalt eftersom alla kulturarbetare är besatta av den onda röda demonen... Men hur skulle det låta i debattprogram och vänstermedier om det i en hiss på ett sjukhus fanns en samling bilder som kopplade Pol Pot och kommunsimen till Tony Blair eller Olof Palme? Ramaskri? Det är väl rätt låga odds på den gissningen om jag skulle vara den som satte oddset.

Nog med gnäll, från och med nu och en vecka framåt är det vänliga veckan på Tokmoderaten. Oavsett vad Östros kriker eller Mona svammlar om så skall jag lyfta fram det roliga, det bra och det härliga i deras argumentation. En vecka, det kan bli en lång sådan...

Länkar: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, DN1, DN2, AB1, AB2, AB3, Expr1, Expr2, Expr3

5 kommentarer:

Johan Westerholm sa...

Är det inte märkligt? Varje gång en Moderat leder en regering drabbas Sverige av en lågkonjunktur av bibliska mått.

Jag vill även minnas att du var en av dom kärleksfulla kritiker till Anders Borg och Fredrik Reinfeldt i samband med stämman för en tid sedan.

mvh

Johan

Tokmoderaten sa...

Du minns så rätt så, bäste Westerholm. Jag är nämligen alltid kärleksfull, och om möjligt så ännu lite mer denna vecka. Allt jag skriver om Mona andas ju kärlek, allt jag skriver om försvaret skrivs ju med fuktiga ögon och ribba.

Vi kan väl vara överens om att Alliansregeringen inte ligger bakom världskrisen, och att Sverige som ett extremt exportberoende land drabbas ännu litte värre när marknaden dör över en natt?

Slutligen, så ser jag framemot att träffa dig vid senare tillfälle - för en öl och lite samkväm. Saknade dig senast!

Lennart Nilsson sa...

Jag vet nog vilken MILF du tänker på landstingsgruppen...

Tokmoderaten sa...

Nä, det menar du inte? :-D

Krister sa...

Haha, lysande ironi!

För det är väl ironi?

Jag ser framför mig en gammal torr överklassgubbe på något gods stå och muttra för sig själv...