Högerspöket har efter en tid i dvala vaknat till liv igen och skickat mig ett odödligt mästerverk om polisen, om justitieministrar och en professor som pendlar mellan galenskap och genialitet. Dock vill jag, Tokmoderaten, be att få tydliggöra att det som skrivs enbart är Högerspökets högst privata åsikter och inget som kan läggas mig till last nu eller i framtiden.
"Ibland känner Högerspöket sig riktigt ensam. På det där sättet som bara odödliga kan göra. Visst han jagar oskulder med Vlad Dracula ibland, och krökar med dr Jekyll och Mr. Hyde och går på bio med Mina Harker. Men någon sådär jättenära bästis har han inte, till skillnad från Beatrice Ask.
Bea springer runt i riksdag och regeringkansli och viftar med sin lilla röda [mobil]. Men till skillnad från högerspöket så svassar hon inte runt ensam, utan arm i arm med Hillevi Engström. Det är just denna vänskap som gör att högerspökets antagonist Jack the ripper, som slutat mörda prostituerade efter en AMS-kurs och numera gör villainbrott, fortfarande går fri.
För Hillevi har bland sina förflutna romanser Lars Ericson. Uppbrottet ur relationen var inte alls som Högerspökets brukar vara, där någon, i allmänhet Högerspöket blir pålad rätt igenom hjärtat. Det var istället sådär översött och ordnat som det inte alls borde vara. Så de är fortfarande såta och goda vänner.
Högerspöket hade kanske, men bara kanske, inte hängt ut en riksdagskvinnas lustar och kärleksliv om inte även Lars Ericson är en offentlig person. Han är nämligen polisfacket i Stockholms ordförande. Och Polisfacket är en riktigt ond organisation.
Din trygghet står inte på deras agenda. De vill istället att polisyrket inte ska vara så jobbigt. Att jobba nattskift är jobbigt, inte för ett ljusskyggt Högerspöke förstås, men för Svennebanan är det det. Ännu jobbigare är det förstås att brottas med kriminella. Och tänk dig hur jobbigt det är att sitta och förhöra någon som bara ljuger för dig. Det är sådant som gör att man känner sig kränkt och ledsen. Kravaller ska vi inte tala om. Tänk att stå där med fjäderbatong och en fjantig plastsköld medan medelklasskids kastar sten på dig. Då är det bättre att titta på när någon blir misshandlad bara 15 meter från 200 poliser. Annars kan man ju provocera ligisterna till att kasta ännu mer sten.
Nej. Polisjobbet ska bli ett vanligt jobb om polisfacket får bestämma. Inget spring efter bus, inga brottningsmatcher, inga gnällande offer, inga nattskift, det är målet. Ett vanligt byråkratjobb med papper, formulär, hålslag, häftapparat och kontorstider är ju så mycket bättre. Allra helst med en massa varmkorv. Dessa lömska ord viskade Lars varje natt i Hillevis öra tills hon fullt och helt trodde på dem. Och Bea är inte svårövertalad. Fråga bara de pojkar hon umgicks med på MSU-tiden.
Så polisfacket vinner kilometer efter kilometer av mark. Och vår polis blir ännu sämre. När andra poliskårer sadlar upp inför natten för den eviga kampen mot kaoset går den svenska polisen hem. De som stannar kvar gör det för att få lite mer komptid att äta korv på.
Högerspöket har ett radikalt förslag. Gör Bea till Mys- och pushoverminister, återkalla Gunn Hellsvik till sin forna tjänst och gör Leif GW. Persson till polisminister. Gunn är jurist, modig och kall. Det finns liksom inte en chans i helvetet, för Högerspöket har varit där, att hon släppt igenom FRA-lagen. Leif GW. Persson är visserligen ett vänsterinriktat fläskberg som mest bara flåsar, men det han säger däremellan är bra.
Han säger att svensk polis inte gör sitt jobb, sen flåsar han, och att polisfacket är problemet, för att sedan mumla lite. Han flåsar lite till för att sen säga att polisen blivit överbyråkratiserad, flåsar ännu mer och säger att polisen helt måste göras om.
Högerspöket och hans varulvar brukar titta på Efterlyst för att omväxlande hojta "Hurra!", "Så ska det va!" och "Honom ska vi ha!" och sedan yla.
Nu är det förstås helt orealistiskt, det inser även ett idealistiskt Högerspöke. Men han anar ändå lite hopp längs horisonten.
Nu är det förstås helt orealistiskt, det inser även ett idealistiskt Högerspöke. Men han anar ändå lite hopp längs horisonten.
Maria Abrahamsson kandiderar nämligen till riksdagen. Hon är jurist. Hon var emot FRA. Hon har stake. Hon är precis som du och jag embarligt trött på de lata karbonkopior på Kling & Klang som befolkar våra polisstationer.
"Maria Abrahamsson till Riksdagen" finns det redan en grupp på facebook som heter. Det borde finnas en som heter "Maria Abrahamsson till justitieminister!"
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar