Eftersom Tokmoderaten befinner sig i arbetarnas socialistiska paradis Dalarna i hopp om sexuell tillfredställelse från sin partner har Högerspöket kommit att tillfälligt ta över denna eminenta blogg. Hittills har dessvärre endast myggorna kommit att suga på den frustrerade Tokmoderaten.... Det är Högerspökets förhoppning att ni som söker er till denna blogg för absurda inlägg och kommentarer utan förnuft, vett eller sans inte avlider av saknad efter tokmoderaten innan måndag, då han återigen kan släppa loss sin galenskap i bloggosfären.
"För att vara en odödlig gasform är Högerspöket ganska känslosamt till sin natur. Han blir ledsen när hans korthåriga partikollegor är elaka mot honom och säger att han har fel.
Både Carl och Sten har på sina bloggar, och i olika artiklar skrivit att Högerspöket är dum i huvudet när han inte tycker att afghanska berg är värda svenskt blod. De har förklarat att svenska pojkar och flickor ska riskera sitt liv för att hålla flickskolor öppna, för att värna mänskliga rättigheter i Afghanistan, och för att stoppa opiumodlingen.
Hur många svenska liv detta är värt är de dock väldigt otydliga med, detsamma med utsikterna för att lyckas.
Hur många svenska liv detta är värt är de dock väldigt otydliga med, detsamma med utsikterna för att lyckas.
Sanningen är den att krigsherrarna, opiumodlarna och rövarhövdingarna som nu är våra fiender en gång var våra bästa vänner. De vill inte ha någon stark centralmakt. De var goda människor när centralmakten var ond. När centralmakten var socialistisk, sen sovjetiska marionetter och till sist skäggiga talibaner. Numera är vi centralmakten, vi, övriga västvärlden och våra marionetter i Kabul. Så därför slåss de mot oss.
När områdena i Afghanistan skulle fördelas tog de stora, elaka nationerna, med mycket soldater, och vana vid kolonialkrig de strategiskt viktiga och svåra områdena i södra delen av det sönderbombade landet. Vi svenskar, tillsammans med tyskarna, finnarna och norrbaggarna fick ett lugnt, fint och mysigt område i de norra delarna. Där kunde vi i lugn och ro hålla ordning, bygga lite och åka på picknick. Den ekvationen ändrades totalt när Pakistan imploderade. De konvojer som krävs för att hålla ISAF på fötter lever farligare på pakistanskt territorium än i krigets Afghanistan. Så de rullar norrifrån istället. Genom Mazir Al Sharif istället. Det som innan var lugnt, fint och utan strategiskt värde är nu alla västerländska soldaters livlina. Faller Mazir Al Sharif och Kondoz blir Afghanistan ett enda stort La Drang och Stalingrad på en gång.
Varenda ekonom, företagsledare och officer har läst Sun Tzu:s ’Krigskonst’, och Högerspöket tror inte att vi ska underskatta turbanskallarna. En bok som är 2000 år gammal finns säkert i pachtunsk översättning, och någon har säkert hört talas om. Sun Tzu lär oss att vi inte ska möta fienden där han vill slåss, utan där han måste göra det. Just nu är det norra Afghanistan. Så det är där talibaner, rövarhövdingar, opiumodlare och krigsherrar kommer vilja slåss, ta förluster och kan segra. Det är också där våra soldater kommer att dö.
Vi har lagt in hälften av våra chips med hjärter nio och klöver tio på hand. Nu ställs frågan om vi ska gå all in eller lägga oss. Insatserna är höga. Framtida förluster, möjligheterna att reformera försvaret, försvarsförmågan av Sverige ligger på bordet. Är det verkligen värt det för ett kolonialt äventyr?
När Högerspöket läser Calles blogg och Stens artiklar dyker en strof av hans gamle dryckesvän Kipling upp i hans sinne:
’Send forth the best ye breed
Go, bind your sons to exile
To serve your captives' need;
To wait, in heavy harness,
On fluttered folk and wild’
Titeln på dikten? ’White mans burden’.
Vet Sveriges medborgare om vad vi är inblandade i? Vill de betala för det i kronor och blod? Finns verkligen opinonen för ett kolonialkrig? Högerspöket är tveksam"
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar