Man kunde ju se det som ett omen det här med vädret. För medan Visby har visat sig från sin bästa sida när såväl gamla kommunister, bondeförbundare och liberaler har haft sina dagar i den gotländska huvudstaden så var vädret ett helt annat när det var dags för rörelsen, Mona och "arbetarna" att ha sin dag. Regnet föll över ett varmt Visby, allt blev kletigt, klibbigt och äckligt enligt mina välunderrättade källor - allt blev som den sörja till valfläsk som mest påminner om en överkokt pölsa som nu sosseriet försöker få väljarna att svälja...
I morgonsoffan i morse satt ju Mona och log sitt sneda leende, pratade sin dagis-pedagogvariant av stockholmska och sade sig vara en ledare för sitt parti i med- och motgång. Må så vara, men funderar inte kvinnan på om det inte är lite konstigt att oppositionen tappar ett 20%-igt övertag i opinionsundersökning efter opinionsundersökning trots att världen är kris, trots att utanförskapet skenar och trots att utrymmet för reformer är som bortblåst?
Funderar inte Mona på om just hon, och bara hon, kan vara ett likhetstecken till ordet motgång? När 69% av väljarna ser damen som ett sänke för sitt parti så borde väl det väcka en del funderingar eller finns det i arbetsbeskrivningen för Baylans roll som partisekreterare/propagandaminister en uppgift om att skönmåla verkligheten för sin ledare, att dölja allt elände för henne och hitta på en ny dimension där allt är frid och fröjd? Så måste det ju bara vara! Efter det sämsta SAP-valet i modern tid hittar politikerbloggen just denna Baylan på en krog i Visby, en krog som skiljer från Baylans krogvanor eftersom det i lokalen inte dansar nakna kvinnor framför hans mörka och fuktiga hundögon. I den lokalen blir Baylan historisk - han slår Marita Ulvskogs förnekanden. Förhoppningsvis var Ibrahim Baylan så verklighetfrånvarande av några enorma drinkar när han fällde det numera odödliga omdömet om att det just nu går dåligt för moderaterna och att socialdemokratisk politik just nu är framgångsrik... Jaha, så heter det?
Tidningen Resumé ser Sundbybergs fagra KSO Helene Hellmark-Knutsson som en framtida minister i en sosse-regering. Helene skulle säkert klara av jobbet bra, precis som några andra sossar i staden. Först och främst hoppas jag att det inte blir aktuellt, just på grund av att en regering under Mona Sahlins ledning skulle vara lika förödande som en stor meteorit som slog ner på Helgeandsholmen mitt under Riksdagens högtidliga öppnande men om det ändå blir så vill jag ha kvar "min" Helene i Sundbyberg, som oppositionsråd och vice ordförande i det Globaliseringsråd jag då avser ta över. Tänk vilka härliga resor vi kan ge oss ut på, Helene... Vad sägs om en ny vänort i Thailand, eller varför inte Honolulu?
Nåväl, Monas tal då? Uppenbarligen lät fru Sahlin den lilla sångfågeln Marit Bergman sjunga bort ungefär hälften av Monas talartid. Det säger väl lite om hur lite Mona egentligen har att säga. Men hon hyllade den välfärd som just socialdemokratin borgar för, en välförd där våra gamlingar inte får komma ut, en välfärd där man får köa i månader och år för vissa operationer, en välfärd där skolbarnens kunskaper minskade för varje år som Baylan satt som ansvarigt statsråd, en välfärd utan valfrihet och en välfärd med monopol och köer - det är välfärden i sosse-Sverige det...
Att hon vill krama monopol visste vi om, att hon avser avskaffa den lag som hennes efterträdare Bodström hittade på men som fördärvligt nog genomdrevs av just den regering jag sympatiserar med är inget annat än Monas valpölsa och sedan var det vanliga malandet och gnällandet som numera är synonymt med just Mona Sahlin. Hon tjatar och tjatar om Sverigedemokrater och Alliansen, och i hennes tomma skalle ekar väl utan att tas emot av hörselcentret förmodligen Per Schlingmanns och andra ledande alliansföreträdares ord om att inte heller Alliansen ser det som ett alternativ att styra Sverige med SD som vågmästare...
Ytterligare en fråga som Mona lyfte var en kompetensförsäkring - Sosseriet vill att alla ska få möjligheten att öka sin kompetens under den tid man är i arbetslivet. En bra idé, synd att det är försent för just Mona - hon hade behövt det bättre än någon annan.
Länkar: SvD, DN, AB1, AB2, Expr, Expr2
I morgonsoffan i morse satt ju Mona och log sitt sneda leende, pratade sin dagis-pedagogvariant av stockholmska och sade sig vara en ledare för sitt parti i med- och motgång. Må så vara, men funderar inte kvinnan på om det inte är lite konstigt att oppositionen tappar ett 20%-igt övertag i opinionsundersökning efter opinionsundersökning trots att världen är kris, trots att utanförskapet skenar och trots att utrymmet för reformer är som bortblåst?
Funderar inte Mona på om just hon, och bara hon, kan vara ett likhetstecken till ordet motgång? När 69% av väljarna ser damen som ett sänke för sitt parti så borde väl det väcka en del funderingar eller finns det i arbetsbeskrivningen för Baylans roll som partisekreterare/propagandaminister en uppgift om att skönmåla verkligheten för sin ledare, att dölja allt elände för henne och hitta på en ny dimension där allt är frid och fröjd? Så måste det ju bara vara! Efter det sämsta SAP-valet i modern tid hittar politikerbloggen just denna Baylan på en krog i Visby, en krog som skiljer från Baylans krogvanor eftersom det i lokalen inte dansar nakna kvinnor framför hans mörka och fuktiga hundögon. I den lokalen blir Baylan historisk - han slår Marita Ulvskogs förnekanden. Förhoppningsvis var Ibrahim Baylan så verklighetfrånvarande av några enorma drinkar när han fällde det numera odödliga omdömet om att det just nu går dåligt för moderaterna och att socialdemokratisk politik just nu är framgångsrik... Jaha, så heter det?
Tidningen Resumé ser Sundbybergs fagra KSO Helene Hellmark-Knutsson som en framtida minister i en sosse-regering. Helene skulle säkert klara av jobbet bra, precis som några andra sossar i staden. Först och främst hoppas jag att det inte blir aktuellt, just på grund av att en regering under Mona Sahlins ledning skulle vara lika förödande som en stor meteorit som slog ner på Helgeandsholmen mitt under Riksdagens högtidliga öppnande men om det ändå blir så vill jag ha kvar "min" Helene i Sundbyberg, som oppositionsråd och vice ordförande i det Globaliseringsråd jag då avser ta över. Tänk vilka härliga resor vi kan ge oss ut på, Helene... Vad sägs om en ny vänort i Thailand, eller varför inte Honolulu?
Nåväl, Monas tal då? Uppenbarligen lät fru Sahlin den lilla sångfågeln Marit Bergman sjunga bort ungefär hälften av Monas talartid. Det säger väl lite om hur lite Mona egentligen har att säga. Men hon hyllade den välfärd som just socialdemokratin borgar för, en välförd där våra gamlingar inte får komma ut, en välfärd där man får köa i månader och år för vissa operationer, en välfärd där skolbarnens kunskaper minskade för varje år som Baylan satt som ansvarigt statsråd, en välfärd utan valfrihet och en välfärd med monopol och köer - det är välfärden i sosse-Sverige det...
Att hon vill krama monopol visste vi om, att hon avser avskaffa den lag som hennes efterträdare Bodström hittade på men som fördärvligt nog genomdrevs av just den regering jag sympatiserar med är inget annat än Monas valpölsa och sedan var det vanliga malandet och gnällandet som numera är synonymt med just Mona Sahlin. Hon tjatar och tjatar om Sverigedemokrater och Alliansen, och i hennes tomma skalle ekar väl utan att tas emot av hörselcentret förmodligen Per Schlingmanns och andra ledande alliansföreträdares ord om att inte heller Alliansen ser det som ett alternativ att styra Sverige med SD som vågmästare...
Ytterligare en fråga som Mona lyfte var en kompetensförsäkring - Sosseriet vill att alla ska få möjligheten att öka sin kompetens under den tid man är i arbetslivet. En bra idé, synd att det är försent för just Mona - hon hade behövt det bättre än någon annan.
Länkar: SvD, DN, AB1, AB2, Expr, Expr2
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar