BAJEN, BÄRS OCH BOMBADE BROILERS...

"Hej, jag heter Fredrik och jag är Hammarbyare"

Man kan ju en dag som denna hälsa på folk som man gör på ett AA-möte, för precis som alkoholismen upplevs som skamlig som upplever jag det i dag näsan som skamligt att hålla på Hammarby.

Under min uppväxt hade jag inget direkt favoritlag i fotboll, allsvenskan var tråkig, usel och lag som IF Saab, BK Derby, Brage och Halmia förgyllde ju inte direkt min uppväxt - intresset låg på elitserien och Brynäs som jag började gilla för att de vann SM-guld vartenda år. Enda gången som jag var nära att få upp ögonen för fotboll var när hemstadens stolthet IFK Eskilstuna kvalspelade år 1981 och föll på mållinjen mot ett ännu värre bondgäng från Kalmar...

Året var 1990 när jag började hålla på Bajen, för snart 20 år sedan alltså. Orsaken till detta var att jag då började jobba på Södersjukhuset - och där skulle man bara hålla på Hammarby enligt anställningskriterierna. Det som började som inställsamhet utvecklades till gillande och efterhand till kärlek. Allsvenskan blev efterhand alltmer intressant att följa och Söderstadion fick några besök av kufen Antonsson. Det gick upp, det gick ner och till slut fick Hammarby det där efterlängtade SM-guldet år 2001. Det var tider det...

Nu är "vi" på väg att återigen falla in i ett beteendemönster som får tryggheten att bli otrygghet, en fast plats i allsvenskan att bli en ny våg av jojo-pendlande upp och ner i seriesystemen. I går togs ett sjumila-kliv mot Superettan och det enda som tröstar är att "aporna" från Djurgården är precis lika usla som vi. Jag håller på Bajen, min älskade på Djurgården och alla våra fyra söner har uppenbarligen lyckats hitta rätt när de valde AIK. Valde och valde förresten- de hjärntvättades av min lillebror, och vad mor och far tyckte betydde ingenting alls. Jag kan ju inte klandra dom eftersom jag också sket i min mammas ambitioner, med att få mig till att bli sosse.

I går var folk galna på Söderstadion och skall man vara politiskt korrekt så skall man väl fördöma de som kastade in bengaliska eldar och sköt fyrverkerier, de som försökte ta sig in på planen och de som hotade Hammarbys styrelse. Så härmed är jag politiskt korrekt och fördömer dessa kriminella handlingar.

MEN det innebär inte att jag inte förstår frustrationen hos alla de som delar mina känslor för Hammarbys fotbollslag. De senaste åren har ju varit en alltmer bisarr fars att bevittna, där stjärna efter stjärna säljs och försvinner, där pluskontot borde vara gigantiskt med tanke på dessa försäljningar och där en trogen publik borde se till att kassflödet går åt rätt håll - men så är det aldrig i Bajen. Uppenbarligen så är det så att den styrelse och de styrelser Hammarby fått se ig lida under är totalt inkompetenta, värdelösa och allt annat än insiktsfulla. Det gick dåligt när vi hade Charlie Davies och Lolo Chanko, så för att få laget ännu lite sämre så säljer man dessa och köper in brasilianare som numera inte ens platsar på bänken. Dagens Hammarby är en marginellt förbättrad variant av Hammarby TFF:s talanglag. Man behöver inte vara cynisk för att förstå att vi ligger där vi förtjänar att ligga, och att en nedflyttning skulle vara en fullt normal utveckling för ett lag som år efter år åderlåts på sina ledargestalter, på sina målsprutor och sitt hjärta.

Nu står vi där på avgrundens rand, och jag ser ingenting i världen som skall kunna rädda Hammarby kvar i allsvenskan nästan säsong, och kanske är det bäst så. För har man de ambitioner som Hammarby IF:s styrelse tycks ha med representationslaget så kan man lika gärna harva i en serie där man någon gång får jubla åt ett mål, få glädjas åt en seger eller bara känna att liva kan vara gott. Om det sedan är Superettan eller någon korpserie vet jag inte, även om jag misstänker att det senare alternativet är det som tilltalar styrelsen mest. När den nye orföranden Thorsell säger "– Med sådana här anhängare vet jag inte om vi förtjänar att vara i allsvenskan" så må han ha rätt men detsamma kan också sägas på detta sätt "Med en sådan här styrelse vet jag inte om vi förtjänar att vara i allsvenskan". Det är precis lika sant som det första påståendet...

Jag får vara glad att mina barn är glada, jag får hålla på AIK när de skall se till att Djurgården är det lag som gör oss sällskap ner i mörkret. När det är svårt att glädjas åt sitt eget lags framgångar så kan man ju ändå gräva fram skadeglädjen över att det finns ett annat lag som är precis lika uselt och som inte heller borde få spela i en serie med publikt intresse...

Länkar: SvD1, SvD2, DN1, DN2, AB1, AB2, Expr1, Expr2, Mary