EN SÖMNTUTAS FÖRSVARSTAL...

Mitt hjärta finns hos ett av allsvenskans absolut sämsta lag, Hammarby. Mitt lag kämpar i botten av tabellen mot ett hyfsat trevligt lag från de delar av Göteborg där mitt parti har sina kärnväljare - Örgryte Idrottssällskap, och ett lag som av högst suspekta skäl skapat en ohelig allians mellan vår älskade statsminister Fredrik Reinfeldt och rikets revolutionsledare Ohly - Djurgårdens Idrottsförening.

I dag möter Allmänna Idrottsklubben just detta patrask från innerstaden, Djurgårdens Idrottsförening, som uppenbarligen förenar folk över alla politiska skiljelinjer och klassgränser, och vad jag hoppas på är att mina små gnagarsöner skall få vara lyckligare än min Djurgårdstant när lamporna slocknar och snarkandet tar över efter gapande och tjat. Det borde ju vara en lätt match för AIK eftersom Djurgården är precis lika usla som mitt Hammarby och med tanke på att de blårandiga har Sveriges absolut sämsta burväktare i Pa Dembo Touray. Men nu har Allmänna Idrottsklubbens motor, dynamo, spelgeni och festprisse Dulee Johnson sovit bort alla möjligheter att få vara med och hjälpa mitt lag kvar i Allsvenskan. Det stinker...

Dulee Johnson sov över en matchgenomgång, en stor del av en träning och det svarta lagets ledare Stahre kände sig nödgad att se till att Djurgården fick lite bättre odds i kampen om liv och död. Dulee sov och flicktränaren André Jeglertz kan nu dra upp en ny taktik där hans små trippande spelare får det lite lättare att trippa omkring på mittplan.

Dulee sov och ingen klocka i världen fick upp karl'n. Själv förundras jag över idrottens eget bestraffningssystem. Om jag kom försent till jobbet på grund av att jag sovit lite för länge efter att ha drömt våta drömmar om Ginatricot-modellen eller en kvinnlig toppolitiker i röd negligé så skulle jag se det som en belöning ifall chefen mötte mig i dörren med en skarp blick och förvägrade mig rätten att komma till jobbet dagen efter. Lön skulle jag få, men utan att lyfta ett finger och där den enda arbetsinsatsen skulle vara ett idogt samlande av navelludd. Ungefär så är det ju i AIK vs Dulee-fallet. Inget löneavdrag för att han sov, och han får inte jobba under derbyt. Ett bättre straff hade väl varit att låta honom spela hela matchen utan möjlighet till att bli avbytt, för att sedan be Joos Hoiveld ge honom en rejäl glidtackling i matchens inledningsskede... Sug på den Stahre, låter inte det bra?

Dessutom tycker jag att Black Army bör lägga lite TIFO-slantar på ett besök på Teknikmagasinet. De har en väckarklocka som borde få upp den lille späda mittfältsdirigenten, en rent fantastisk kreation! När klockan börjar tjuta våldsamt så skickas ett tefat i väg från klockan och börjar flyga omkring i rummet, se bilden ovan. Den trötte mittfältaren måste då hoppa upp ur sängen och jaga det där flygande föremålet för att sedan trycka ner den i klockans landningsplats. Som kompliment till detta finns även en hel del andra fascinerande produkter som borde få Dulee Johnson att kunna släpa sig i väg mot Karlberg i tid. Det finns dynamitklockor där Dulee skulle få visa sina talanger som bombtekniker innan tystnaden lägger sig i hans sovrum, det finns discokulor som blinkar och tjuter men detta kan väl möjligtvis bara få festprissen att tro att han är kvar på Café Opera och det finns en variant där man måste få tre pusselbitar på plats innan oväsendet tystnar - alla dessa i kombination och AIK kanske kan ta sitt guld.

Är det så att AIK sviker ikväll, och att Djurgården får hoppet åter så anser jag att skulden ligger hos två män: 1) Stahre, de svartas tränare som inte har rätt straffsats i sin regelbok. 2) Dulee Johnson som med största sannolikhet har Tse-Tseflugor som husdjur hemma i sin lya. I kväll är jag mer AIK:are än någonsin, och hoppas att allt skall gå världen trots allt - men oron kommer krypande att såväl Reinfeldt som Ohly kommer vara lyckliga samtidigt för en gångs skull.

Länkar: SvD, AB, DN, Expr1, Expr2