Även om jag har tjatat tillräckligt om denna fråga i flera andra forum känner jag att min nya Blogg även måste få sin dos av min syn på hur man hanterar rikets försvar.
Att först sätta upp budgetramar, likt finansminister Borg, och därefter anpassa hotbild och framtidsvisioner efter denna budget är så osannolikt feltänkt ! Man analyserar situationen i vårt närområde och ser på utvecklingen. Därefter tilldelar man försvarsmakten uppgifter som ligger i linje med den tidigare analysen. Slutligen ger man försvarsmakten de ekonomiska resurser som krävs för att fullfölja tilldelat uppdrag. I Sverige lägger man sparbeting, utökar uppdragen och låter omvärlden förändras i linje med den svenska statsbudgeten...
Jag är färgad i denna fråga, det erkänner jag. Jag lider av en kronisk misstänksamhet mot Ryssland ! Som den Halv-Est jag är vet jag vad den nationen är kapabel till, man erkänner inte ens i dag att man de facto ockuperade de Baltiska staterna i 57 år. Den positiva utvecklingen i Ryssland under Jeltsin har under Putin avbrutits. Man är med stormsteg på väg mot diktatur igen, man rustar upp i en snabb takt och man börjar höra imperialistiska tongångar inifrån Kreml. I detta läge svammlar vi i Sverige om att vi inte kan se några hotbilder mot oss inom de närmaste 10 åren... Vem kunde 1981 tro att Berlinmuren skulle falla 10 år senare ? Vem kunde 1981 tro att Baltstaterna skulle vara självständiga republiker 1991 ? Möjligtvis någon med synsk förmåga, någon som Anders Borg eller Allan Widman.
I dagens Sverige får vi ut en fruktansvärt liten försvarseffekt för de 39 miljarder som försvarsmakten kostar. Det nationella försvaret vilar i händerna på hemvärnet, en organisation för vakttjänst och bevakning. Förmågan att slå tillbaka en ack så liten landsatt fiende på t.ex Gotland finns inte... Det finns ingen mobilseringsorganisation, det finns bara byråkrati och nästan 1000 man i utlandstjänst. Den ekonomiska krisen i försvaret beror på kraven från statsmakterna, kraven att man skall ställa om från invasionsförsvar till insatsförsvar utan att få täckning för de kostnader som uppstår i en sådan process.
Jag är inte negativ till ett insatsförsvar, jag gillar tanken. Vi behöver inte 600.000 man cykeltolkandes bakom en traktor längre. Vi behöver ett högteknologiskt, mindre men vassare försvar som skall kunna göra insatser även för Sveriges försvar. Vi behöver en mobilseringsorganisation som gör att vi kan höja garden när vi börjar se varthän utvecklingen börjar gå. Vi måste kunna bidra till säkerhet i vårt närområde, gärna som medlem i NATO, istället för att snylta på våra grannars försvarsansträngningar. Detta är i mina ögon en vettig försvarspolitik, en gammal hederlig Moderat försvarspolitik !
Att först sätta upp budgetramar, likt finansminister Borg, och därefter anpassa hotbild och framtidsvisioner efter denna budget är så osannolikt feltänkt ! Man analyserar situationen i vårt närområde och ser på utvecklingen. Därefter tilldelar man försvarsmakten uppgifter som ligger i linje med den tidigare analysen. Slutligen ger man försvarsmakten de ekonomiska resurser som krävs för att fullfölja tilldelat uppdrag. I Sverige lägger man sparbeting, utökar uppdragen och låter omvärlden förändras i linje med den svenska statsbudgeten...
Jag är färgad i denna fråga, det erkänner jag. Jag lider av en kronisk misstänksamhet mot Ryssland ! Som den Halv-Est jag är vet jag vad den nationen är kapabel till, man erkänner inte ens i dag att man de facto ockuperade de Baltiska staterna i 57 år. Den positiva utvecklingen i Ryssland under Jeltsin har under Putin avbrutits. Man är med stormsteg på väg mot diktatur igen, man rustar upp i en snabb takt och man börjar höra imperialistiska tongångar inifrån Kreml. I detta läge svammlar vi i Sverige om att vi inte kan se några hotbilder mot oss inom de närmaste 10 åren... Vem kunde 1981 tro att Berlinmuren skulle falla 10 år senare ? Vem kunde 1981 tro att Baltstaterna skulle vara självständiga republiker 1991 ? Möjligtvis någon med synsk förmåga, någon som Anders Borg eller Allan Widman.
I dagens Sverige får vi ut en fruktansvärt liten försvarseffekt för de 39 miljarder som försvarsmakten kostar. Det nationella försvaret vilar i händerna på hemvärnet, en organisation för vakttjänst och bevakning. Förmågan att slå tillbaka en ack så liten landsatt fiende på t.ex Gotland finns inte... Det finns ingen mobilseringsorganisation, det finns bara byråkrati och nästan 1000 man i utlandstjänst. Den ekonomiska krisen i försvaret beror på kraven från statsmakterna, kraven att man skall ställa om från invasionsförsvar till insatsförsvar utan att få täckning för de kostnader som uppstår i en sådan process.
Jag är inte negativ till ett insatsförsvar, jag gillar tanken. Vi behöver inte 600.000 man cykeltolkandes bakom en traktor längre. Vi behöver ett högteknologiskt, mindre men vassare försvar som skall kunna göra insatser även för Sveriges försvar. Vi behöver en mobilseringsorganisation som gör att vi kan höja garden när vi börjar se varthän utvecklingen börjar gå. Vi måste kunna bidra till säkerhet i vårt närområde, gärna som medlem i NATO, istället för att snylta på våra grannars försvarsansträngningar. Detta är i mina ögon en vettig försvarspolitik, en gammal hederlig Moderat försvarspolitik !
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar