Frågar du vilken som helst av mina kollegor så tror jag att de anser att jag närmast är fastväxt framför datorn under arbetstid... Jag hoppas och tror att de dock ser att jag endast sitter och stirrar in i skärmen när arbetsförhållandena så medger. Mina arbetsuppgifter skall inte bli lidande för att jag sitter där och odlar hemoroijder.
Jag har svårt att se hur man överlevde på ett nattjobb innan internet fanns. Att sitta sysslolös långa perioder nedsjunken i en bok, städa något som inte behövde städas eller bara sitta och nicka till. På mitt arbete är omväxlingen i arbetstempo markant, allt som oftast kan jobbet vara riktigt lugnt och behagligt för att i bland slå över i ett furiöst och kaotiskt tempo.
Skulle jag den natten någon patient behöver all tänkbar hjälp inte kunna slita mig från bloggande, reseplanering eller planlöst surfande förtjänar jag sparken, inte tal om annat. Jag är på mitt arbete för att ta hand om våra vårdtagare och hjälpa mina kollegor med vad helst de önskar. Men den tiden som jag inte har något att pyssla med kan jag väl få sitta där framför skärmen och skriva en blogg eller drömma mig bort till Falklandsöarna...?
Läser på SvD om två personer som fick sparken för att ha chattat på sin arbetsplats, låter helt absurt i mina ögon. Så länge man sköter sitt jobb skall man vara fredad, oavsett om man skriver ett elakt chatinlägg om chefer eller inte. På SöS-IVA får cheferna sina slängar av sleven, oftast helt oförtjänt då de inte rår för överbeläggningar och tungrott arbete, men vi tar gnällandet verbalt och inte över en chat... Tur det kanske?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar