FRED...?

Mörkret har sänkt sig över huvudstaden, första maj är på väg att bli andra maj och på Söders höjder leker Lasse Ohly DJ för ett vänstervridet danspartaj. Härligt, eller hur...?

Jag unnar dom den här mysiga kvällen och har under dagen tänkt en hel del på hur jag uttrycker mig, hur jag formulerar mig och om det är så som "Ulle-bulle" säger varje gång vi pratar - att jag håller på att bli för bitter... OK, jag har haft en rejäl släng av bitterhet i mig den senaste perioden, det erkänner jag, men det har aldrig varit min ambition att låta min blogg bli ett cyniskt och elakt forum där jag bara gnäller på allt och alla. Jag är krasslig, hängig och har en infektion i kroppen som jag inte har lyckats jaga bort och det återspeglar sig väl i min bitterhet.

Men, nu unnar jag vänsterpatrasket sin danskväll på Mosebacke med den ständigt könshårsvisande komikern Nour el-Refai (som även jag uppskattar) som hedersgäst och humörhöjare. Jag kan till och med sträcka mig så långt att jag kan tycka att det var respektlöst av de MUF:are som stod längs paradvägen för att håna rörelsen på deras högtidsdag - det är synnerligen lågt, det andas förakt och om man nu måste håna Mona så gör det på en blogg eller i en insändare istället. Kvällen och vänsterdansen till ära skulle jag vilja citera Martin Gore och hans melodi "Peace" från Depeche Modes senaste alster "Sounds of the Universe" - tänkvärda ord och en synthslinga att gnida könet mot danspartnern till.

"Peace will come to me
Peace will come to me

I’m leaving bitterness
Behind this time
I’m cleaning out my mind
There is no space
For the regrets
I will remember to forget

Just look at me
I am walking love incarnate
Look at the frequencies
At which I vibrate
I’m going to light up the world"


Jag lovar härmed att nästa inlägg blir ett personligt, varmt inlägg om något som inte har ett smack med politik att göra och som är kliniskt fritt från hätska angrepp på mina meningsmotståndare - någon gång efter midnatt kommer ett inlägg om att sola smart för att slippa hudcancer...