HÖGERSPÖKET GILLAR RIKA

Högerspöket umgås mycket med kung Midas och kung Krösus osaliga andar. De är sviningt rika och tycker om att slösa. Vilket högerspöket tycker är bra.

Förr hade inga bilar låsningsfria bromsar. Enligt vissa undersökningar räddar de fler liv än bilbältet. Om du har det på din bil, eller till och med undvikit en olycka med hjälp av dem kan du skicka en tacksamhetens tanke till de som var snorlika på 70-talet. De som var tillräckligt rika för att köpa en Mercedes S-klass, för utan dem hade aldrig någon tillverkare utvecklat systemen, börjat tillverka volymer och så småningom fått ner kostnaden till den grad att låsningsfria bromsar numera är standard på nästan alla andra bilar.

Kommer ni ihåg de första platt-TV? Dyra, med kort livstid och rätt igenom kassa. Det var, som alla saker som kombinerar hög kostnad med tveksamt bruksvärde, en statuspryl. För de rika, självklart. Nu har du säkert en själv, som inte var särskilt dyr, och dessutom ganska bra. Har du en sån på väggen kan du även då skicka en tacksamhetens tanke till de som kombinerade en tjock plånbok med en liten hjärna.

Irriterar du dig på 19-åringarna med backslick som sprutar ut champagne över Visby torg? Högerspöket håller visserligen med dig om att det är stillöst, skrytsamt och ett slöseri med det enda goda som någonsin kommit från tölparnas paradis Frankrike. Men, och det här är ett stort men. Visby hade inte haft lika många krogar om inte de gjort det. De rikas slöseri gör ditt liv bättre.

Så varför talas det så mycket om inkomstklyftor, varför repar annars hyggliga människor en Ferrari?

Avundsjuka och dålig insikt i hur vår ekonomi fungerar.

I en fungerande och fri ekonomi har inte de som har lite det för att någon annan har mycket. Vår ekonomi är inte en kaka som delas utan en ständigt växande organism. Mycket av det de har har de på grund av de rika. Så länge inte Staten gynnar de som är rika är faktiskt kapitalackumulation riktigt bra för alla.

Om en miljon personer för 10 kronor mer i plånboken kanske de byter ut fläskfilén mot ryggbiff. Det är självklart bra för nötkreaturbönderna, men det förloras ju av fläskproducenterna. Om en person får 10 miljoner mer i plånboken är chansen större att denne investerar en del i ett företag som har en teknisk lösning som kan förändra världen, och dessutom anställer en barnflicka.

Det var faktiskt så vårt industriella välstånd byggdes. Genom effektiviseringar i lantbruket blev de stora landsägarna så svinigt rika att de inte visste vad de skulle göra av sina växande förmögenheter. Det finns en gräns för hur mycket ostbriketter en man kan äta, även om Göran Persson verkar motsäga den tesen. Ytterligare investeringar i jordbruk var inte lönsamma. Alltså började de rika börja bygga fabriker. Fabriker i vilka de som inte längre dog i missväxt och svält kunde börja arbeta. Plötsligt var hantverk som förr endast varit de rika unnat industriprodukter alla kunde ha råd med.

De starka i ett samhälle har ett ansvar att hjälpa de svaga. Så enkelt är det. Men inte genom straffskatter på rikedom, utan ökad produktion och tekniskt framåtskridande.

Länkar: SvD