SVERIGEDEMOKRATERNA, SVERIGE OCH SKÅNE

Enligt gammalmedia så handlar det om några så få som 8000 väljare som måste till, 8000 väljare som skall tro att Sverigedemokraterna innebär ljuset... Dessa 8000 väljare måste sedan bo i någon av Malmös kranskommuner eller i städerna sydost om den skånska hufvudstaden för att en Sverigedemokrat skall få flytta till Helgeandsholmen.

Alldeles oavsett så skrämmer det mig att folk tror att lösningen på decennier av misslyckad invandrings- eller integrationspolitik ligger i att välja ett parti som skuldbelägger de människor som sökt sig till Sverige, människor som idag i många fall har jobb som är understimulerande och ofta i en helt annan nivå än den utbildningsgrad man har med sig i bagaget. Man skuldbelägger folk som bor i eftersatta ghetto-områden där utanförskapet och hopplöshetskänslan leder till en galopperande kriminalitet långt ner i åldrarna.

Felet är självklart de folkvaldas som inte haft några som helst ambitioner att göra livet drägligt för de som kommer hit, folkvalda som inte ens tycks ha ett kryddmått av självkritik innanför pannbenen - folkvalda som i mångt och mycket representerar det parti som varit det statsbärande under i princip hela 1900-talet. Med den politik som bedrivits är det egentligen konstigt att Sverigedemokratin med sin förenklade världsbild, med sitt inbyggda människoförakt och med sina fördummande ideal inte redan sitter i riksdagen. Det finns ju liksom underlag för detta sedan tidigare, det märkte vi med Ny Demokrati.

Alla partier som redan idag sitter i riksdagen, från KD till Vänstern, måste ha som ambition att ta debatten med Sverigedemokraterna. Att demaskera deras cyniska människosyn där den kollektiva bestraffningen står högst upp i partiprogrammet ligger i allas vårat intresse. Man måste också våga diskutera hur vi skall få ordning på en integration som inte har fungerat, minska utanförskapet och radera känslan av "Vi och Dom", och det arbetet tycker jag faktiskt att regeringen under firma Billström och Sabuni har tagit tag i. Till skillnad mot sosseriets struts-politik där allt var frid och fröjd trots att en utbildad läkare stekte hamburgare i gatuköket, där man trots 15 år i landet inte ens kunde ett ord svenska och där känslan av "Vi och Dom" var förhärskande i miljonprogramsområdena runt våra storstäder.

Just denna tystnad har varit grogrunden för Sverigedemokraternas framgång, en tystnad där folket upplever att politiken har resignerat och ägnar sig åt skönmålning. En tystnad där varje ord av kritik av den misslyckade integration per automatik ger personen en stämpel med ordet "rasist" i pannan. Att vara kritisk mot en misslyckad politik är en sak, men att som SD också skuldbelägga folkgrupper och enskilda individer för att de av ett eller annat sätt sökt sig hit är cynismen när den är som värst.

I min värld är den öppna gränsen mot omvärlden det yttersta tecknet på frihet. Det är ju med obehag man minns Berlinmuren och Järnridån som hade två syften, att hålla sitt eget folk på plats och hindra andra från att ta sig in. Den ideologi som Ohly dyrkade tills för något år sedan, där friheten sattes på undantag för en påstådd klasskamp är alltså en föregångare till Sverigedemokratins målsättning om den stängda gränsen.

Gränsen skall vara öppen, men den skall vara öppen till ett nytt Sverige - Ett Sverige där folk ges möjlighet att utvecklas, där det ställs krav och där det finns chans att bygga sig en ny framtid. Det kravlösa Sverige måste bli några rader i historieböckerna, för det är genom att ställa krav som man visar att man bryr sig. Att bry sig om de som kommit till vårt land och att ställa krav har Sverige och det statsbärande partiet varit urusla på under decennier. Det alliansregeringen nu försöker göra möts vanligt av gnäll och en sedvanlig patetisk argumentation av socialdemokratin och Mona.

Att rätta till en problembild av den här kalibern tar tid, och är att likna med att vända en oljetanker - men det måste lyckas! I annat fall så kommer vi förr eller senare få kapitulera och släppa in Sverigedemokraterna i Riksdagen. Det kan ske redan 2010, det kan bli så just detta parti får en vågmästarroll och då sitter vi alla i "skiten". Skulle man då kunna få önska sig att Miljöpartiet blev en del av Allians för Sverige, en Allians för alla i Sverige...? Om det otänkbara händer så är det i mina ögon är den enda hållbara lösningen för att marginalisera ett parti som lever på människoföraktet.

Slutligen. Jag älskar mitt hemland Sverige, och jag vill att detta fantastiska land skall vara en frihetens högborg. Friheten kan dock aldrig kombineras med att man klassar vissa människor som mindre värda, eller med ambitionen om att man vill stänga landets gränser.

Länkar: SvD1, SvD2, DN, DN2, AB