Att ta steget från Monas skräckinjagande klänning på Nobelfesten till en - tack och lov klantig - självmordsbombare i Stockholms julhandel är steget inte så långt som det borde vara. Det är två diametralt olika händelser, den ena oskyldig och den andra vidrig, som likväl fyller mitt sinne med skräck. Är det här den naturliga anpassningen av Stockholm och Sverige till världens mest ökända platser när det kommer till ett nytt "bält"-mode och till klänningar vars utseende nästan kan döda precis lika bra som en rörbomb vid midjan...?
Naturligtvis skall vi i den stund av tilltagande oro ändå vara fruktansvärt glada att den här kufen som berättade att "nu ska era barn, döttrar och systrar dö lika som våra bröder och systrar och barn dör" var ett klantarsel som bara lyckades ta livet av sig själv. Det kunde ha varit så väldigt mycket annorlunda och vidrigt mycket värre, det kunde ha varit ett Stockholm som i spåren av Nobelfestligheterna och en bisarr oppositionsledares klänning hade färgats rött av blod till ljudet av jämrande människor i olika grad av upplösning.
Det är bilder vi brukar se på monopol-TV:s nyheter och andra kanaler från Irak, från Afghanistan, från Israel - men som om den här galningens ambitioner att ta jihad till Stockholm, Sverige, hade placerat in vår huvudstad och vårt land i ett sällskap där jag inte vill se oss. Men trots detta första misslyckade steg i terrorismens trevande tassande in i det svenska folkhemsbygget så vet vi numera att inte vi någonstans, någongång, någonsin kan gå omkring och inbilla oss att vi lever i en skyddad bubbla - fria från omvärldens vidrigheter...
Den dagen kommer då den misslyckade kufen från igår får sin efterträdare i en mer fokuserad och skicklig efterföljare som lyckas med sitt uppsåt att låta oskyldiga människor plikta med sina liv för att vi i Sverige har en yttrandefrihet som gör att tokiga konstnärer kan framställa profeten Mohammed som rondellhund utan inblandning från staten. Den dagen kommer då det kommer att smälla någonstans för att vi svenskar tycker att stackarna i Afghanistan har rätt att leva i en något så när dräglig tillvaro i skydd av svenska soldater. Det kommer en dag då både truppinsatsen i Afghanistan och vår yttrandefrihet kommer att ifrågasättas för att en bomb som har briserat - och det är då styrkan i samhällsbygget måste visa sig, att grunden är solid.
Inga trångsynta idioter med en mörk agenda skall någonsin med våld få ändra vårt samhälle, vårt sätt att leva våra liv - allt annat vore en feg kapitulation för våldet och våldsverkarna. Med min bild av hur Sverige och svenskarna fungerar så är jag tyvärr inte säker på att utfallet blir att folkhemmet står kvar som med en sargad fasad men med grunden intakt. Sverige är ett land där våld eller hot om våld nästan alltid har lett till eftergifter...
8 kommentarer:
Var inte så naiv. Sverige har gått med i ett krig. Då sker sådant här. Eller tänker du att det här var ett krig då bara västerlänningar får döda afghaner?
Klockrent inlägg, huvudet på spiken.
Du låter ju precis som terroristen själv i sitt mejl! Ditt inlägg låter bitvis som en fortsättning på självmordsbombarens eget avskedsbrev (om han hade överlevt) nämligen:
"Det kunde ha varit så väldigt mycket annorlunda och vidrigt mycket värre, det kunde ha varit ett Stockholm som i spåren av Nobelfestligheterna och en bisarr oppositionsledares klänning hade färgats rött av blod till ljudet av jämrande människor i olika grad av upplösning."
Att du också drar jämförelsen med Mona Salins festblåsa gör att det låter desperat men i jämförelse med självmordsbombarens mejl är dock dennes motiv mindre långsökta.
Vidare tror du att det sinnelag som självmordsbombare har borde leda till en motsvarande förändring av svenskens kynne:
"Med min bild av hur Sverige och svenskarna fungerar så är jag tyvärr inte säker på att utfallet blir att folkhemmet står kvar som med en sargad fasad men med grunden intakt. Sverige är ett land där våld eller hot om våld nästan alltid har lett till eftergifter..."
Exakt vad du menar med "eftergifter" är dunkelt.
Att du kallar någon som misslyckas med ett bombattentat som kunde ha medfört att människoliv gått till spillo för "klantarsel" kan inte tolkas på annat sätt än att du ville och hade hoppats på att konsekvenserna varit betydligt värre. Det finns ingen ironi i ditt inlägg än mindre humor, sarkasmer eller bombastiskt eftersom det tonfallet är så uppenbart enhetligt och medvetet tendentiös.
Jag tror inte vi behöver tokförsvara Sveriges eller svenskens inställning till demokrati och yttrandefrihet. Inga bombattentat ska förändra det faktum att vi håller fast vid våra medborgerliga och allmänmänskliga rättigheter. Terrorism ska inte förändra vår politik vare sig inrikes eller utrikes så som skett i USA.
Kom ihåg att detta vi nu råkar utför är en konsekvens av Socialdemokraternas invandringspolitik från 70-talet och framåt. S kommer säkert att gå ut i media och kräva mer pengar till integration. Alliansen väljer att fortsätta med samma inslagna spår. Men problemet bottnar i själva politiken och hur pass många vi tar in per år. Vi tar in flest invandrare i hela världen baserat på per capita. Hur tror någon att vi kan upprätthålla en fungerande välfärd när färre skall betala för fler och den kommande pensioneringen av 40-talisterna. Tror ni verkligen att Socialdemokraterna kan lösa Sveriges problem i framtiden om de är orsaken till de problem vi har idag. Riksmedia vågar inte dra igång debatten utan den hamnar på bloggar m.m.
Det är dags att sätta ned foten, vi bor i Sverige och så ska det förbli. Vi ska inte vara tysta, vi ska fortsätta att protestera mot att vårt folkhem nedmonteras för varje dag, bara för att vi ska ta emot alla dessa invandrare som kommer hit och tar del av våra förmåner. Kommer de hit ska de lära sig att leva som svenskar med de regler och seder som vi har. Vi ska inte tillåta att det kommer hit invandrare som använder detta som en terrorbas, där de kan föra sitt "heliga krig". Nej, reser de "hem" när de fått politisk asyl, ska de ha förverkat den samma omedelbart, då kan de stanna i sitt hemland, de har inget här att göra.
Markku T Pesonen, MAKE ovan, har förmodligen en hel del rätt i sina synpunkter, men lik förbannat så vill jag bemöda mig med att besvara hans genomtänkta tankar.
"Du låter ju precis som terroristen själv i sitt mejl! Ditt inlägg låter bitvis som en fortsättning på självmordsbombarens eget avskedsbrev (om han hade överlevt) nämligen:
"Det kunde ha varit så väldigt mycket annorlunda och vidrigt mycket värre, det kunde ha varit ett Stockholm som i spåren av Nobelfestligheterna och en bisarr oppositionsledares klänning hade färgats rött av blod till ljudet av jämrande människor i olika grad av upplösning."
OK? Jag beskriver en händelseutveckling som jag inte vill se men som vi nu har att förlika oss med. Jag är uppriktigt glad över att mannen från Tranås var ett klantarsel. Som anställd i vården så vet jag att våra marginaler för att ta emot emot hundratals skadade julshoppande, oskyldiga flanörer är milt sagt små.
"Att du också drar jämförelsen med Mona Salins festblåsa gör att det låter desperat men i jämförelse med självmordsbombarens mejl är dock dennes motiv mindre långsökta."
Hade du, Markku, läst min blogg tidigare så hade du vetat om att jag gärna försöker dra paralleller som ingen annan gör, just för att sticka ut. Monas klänning var skräckinjagande, men inte alls i närheten av den skräck som nu jagas in i folksjälen. Att mina plumpa påhopp på den avgående oppositionsledaren inte faller dig i smaken beklagar jag, men ingen tvingar dig att läsa.
"Vidare tror du att det sinnelag som självmordsbombare har borde leda till en motsvarande förändring av svenskens kynne:
"Med min bild av hur Sverige och svenskarna fungerar så är jag tyvärr inte säker på att utfallet blir att folkhemmet står kvar som med en sargad fasad men med grunden intakt. Sverige är ett land där våld eller hot om våld nästan alltid har lett till eftergifter..."
Exakt vad du menar med "eftergifter" är dunkelt."
Tyska transiteringar på svenska järnvägar under andra världskriget är ett exempel - Division Engelbrecht och den svenska neutraliteten... Den svenska regeringens löfte om ett flygplan till RAF-gänget på västtyska ambassaden 1975 ett annat - där vi skiter i andra genom att skicka iväg problemen någon annanstans. Att du sedan börjar tänka åt mig tar jag tacksamt emot eftersom det är just där jag har min största svaghet.
"Att du kallar någon som misslyckas med ett bombattentat som kunde ha medfört att människoliv gått till spillo för "klantarsel" kan inte tolkas på annat sätt än att du ville och hade hoppats på att konsekvenserna varit betydligt värre. Det finns ingen ironi i ditt inlägg än mindre humor, sarkasmer eller bombastiskt eftersom det tonfallet är så uppenbart enhetligt och medvetet tendentiös."
Att jag kallar honom ett klantarsel har ingenting att göra med hur jag ville att han skulle lyckas eller misslyckas med sitt uppsåt. Du läser uppenbarligen bloggar som Satan läser Bibeln, för är jag inte övertydlig nog i andra delar av postningen så vet jag inte hur jag skall få dig att förstå. Klantarsel är min bild av hur hans kompisar och omvärlden lär se på honom. Jag är överlycklig att han var ett klantarsel, men hade varit ännu lite gladare om han inte hade behövt vara ett klantarsel överhuvudtaget. Vad gäller humor, sarkasmer eller bombastiska påhopp så konstaterar jag bara att smaken är som baken och att du enligt mig befinner dig mittimellan. Men alla kan ju inte tycka lika, då skulle världen vara en tråkig plats...
"Jag tror inte vi behöver tokförsvara Sveriges eller svenskens inställning till demokrati och yttrandefrihet. Inga bombattentat ska förändra det faktum att vi håller fast vid våra medborgerliga och allmänmänskliga rättigheter. Terrorism ska inte förändra vår politik vare sig inrikes eller utrikes så som skett i USA."
Instämmer till 100%! Den dagen då vi sviktar bjuder vi bara in fler klantarslen eller fler "lyckade" olyckssökande människor...
Vad menar du med folkhem? Vad gjorde du sista februari 1986? Har du aldrig hört talas om brinnande ambulanser? Folkhemmet är stendött sen länge. Kanske dags att pensionera dialogpoliser eller omskola dem?
Singapore har ingen våldsbrottslighet.
FredrikN
Väntar med spänning på temakväll 28 februari: Sverige 25 år efter Olof Palme.
I studion Mona Sahlin, Jan Guillo samt representanter för befrielserörelser i mellanöstern och Afrika.
Vad gick fel eller är allting som det ska och hur gör vi sen?
Skicka en kommentar