Det sägs att socialdemokratin av idag är i ett tillstånd som påminner om Hela havet stormar, men frågan är om inte storm är ett alldeles för lindrigt ord för att beskriva det som sker i SAP. Orkan eller tyfon passar väl snarare bättre för att beskriva en fars i den svenska politiken. När morgonens opinionsundersökningar berättade om nya, dystra och historiskt låga siffror för det gamla statsbärande partiet så fanns det de som inte kunde förstå hur det kunde bli så få som såg sosseriet som sitt val. Själv sitter jag och funderar på vad som felar det här landet när fler än en fjärdedel av väljarna fortfarande tycks uppskatta kaos och populism, ledarlöshet och inbördeskrig...
Knappt hade opinionsundersökningarna lagts till rullorna förrän ytterligare en nyhet med rötterna i Rörelsen lyckades frigöra sig från mediabruset. Den här gången handlade det om PR-byrån Prime, Svenskt Näringsliv och deras gemensamma kamp för att få sossarna att bli mer tillväxtvänliga. Vänsterfalangen i socialdemokratin förfäras, högerfalangen får se sina ambitioner att stöpa om ett misslyckat parti till något som kanske kan börja attrahera tänkande människor igen gå i stöpet. Själv vet jag inte om jag skall hånskratta eller gråta.
När folk ur den egna leden, som den gamle SSU-ordföranden Niklas Nordström, United Minds-gurun Carl Melin, bloggaren Erik Laakso med flera, går i kapitalets ledband så är det kört och dömt att misslyckas. Då vägrar även de som inser att det som sägs och tycks faktiskt är rätt att acceptera sanningarna som förs fram, och detta för att det är fienden i Svenskt Näringsliv som har pungat ut med några miljoner till Prime. Trovärdigheten hos de som fått betalt för att tycka och tänka det som de redan tyckte och tänkte är som bortblåst i snöstormen. Socialdemokratin hamnar återigen i en lose/lose-situation, och det gör faktiskt Sverige också. Sverige behöver ju en socialdemokrati som lever i verkligheten och inte i någon Ohlysk drömvärld.
Att herrar Nordström och Melin med flera hållit tyst om detta uppdrag beror ju bara på att de sett reaktionerna framför sig. Allt de har varit är ju smarta, eftersom de har sett till att få betalt, riktigt bra betalt, av en av ”högerns lakejer”. Detta för att föra ut ett budskap de redan hade tänkt föra ut. Att då få tjäna en hacka på sitt tyckande och dessutom dränera näringslivet på några miljoner hade ju varit en win/win-situation – men resultatet blev det motsatta.
Högerfalangen i socialdemokratin ser orsakarna och sambanden till varför partiet numera är en driftkucku bland de politiska partierna, snart i samma division som Linda Rosing och hennes Unika Parti. Till och med Mona Sahlin gjorde ju upp med sitt eget parti och sin egen politik på ett sätt som måste liknas vid ett självmordsbrev när hon höll sitt tal inför Förtroenderådet. Men de slutsatser som Mona drar, som Niklas Nordström, Ilija Batljan eller några andra pragmatiska sossar ser, oavsett om de har blivit pröjsade av näringslivet, så finns det många andra som vägrar att se samma verklighet.
Vänsterfalangen vägrar fortfarande att se sambanden, och vädrar morgonluft när nyheter som denna bubblar upp. Det smutsiga kriget blir ännu lite skitigare och det som är helt absurt är att allt detta utspelas i ett och samma parti. Hade det handlat om en koalition eller en allians av olika partier – så visst, då måste det kunna gå hett till. Nu är det folk som går i upp i samma talarstol på partiets kongresser och extrakongresser, som kallar varandra för ”kamrater” för att sedan följa upp de vänliga orden med en kniv i ryggen.
Sosseriets falanger verkar vara så oeniga som man bara kan vara, och det utnyttjade Svenskt Näringsliv i en ”pre-emptive strike”, innan valet för att splittra ett parti som var och är som ett korthus. De där fyra miljonerna man betalade PRIME kan nog anses vara en lyckad investering om man tittar på socialdemokratins tillstånd av idag. En lyckad investering men på gränsen till kriminellt, eftersom aktiv dödshjälp fortfarande är olagligt i Svea Rike...
Socialdemokraterna kommer att ta sig igenom det här, frågan är bara med vilka kvarstående men. Socialdemokratins falanger kommer spela upp charaden inför väljarna om att man egentligen tycker likadant som sina kamrater när sanningen är en helt annan. Allt kommer att sluta med kompromisser och halvmesyrer för att hålla ihop partiet ännu en liten stund, och med kompromissandet följer en kompromisskandidat som ny partiordförande. Är det dags att gratulera Sven-Erik Österberg till posten som Mona Sahlins kronsprins? Med tanke på att han redan under valrörelsen började positionera sig för rollen som en enande kraft i ett djupt splittrat parti så har han bäddat för sig. Vågar man säga grattis redan nu till oss som hållar tummarna för Alliansen 2014...?
Länkar: SvD, AB1, AB2, AB3, AB4, AB5,
Bloggar: Johansson, Andersson, Högberg, Westerholm, Västros
Knappt hade opinionsundersökningarna lagts till rullorna förrän ytterligare en nyhet med rötterna i Rörelsen lyckades frigöra sig från mediabruset. Den här gången handlade det om PR-byrån Prime, Svenskt Näringsliv och deras gemensamma kamp för att få sossarna att bli mer tillväxtvänliga. Vänsterfalangen i socialdemokratin förfäras, högerfalangen får se sina ambitioner att stöpa om ett misslyckat parti till något som kanske kan börja attrahera tänkande människor igen gå i stöpet. Själv vet jag inte om jag skall hånskratta eller gråta.
När folk ur den egna leden, som den gamle SSU-ordföranden Niklas Nordström, United Minds-gurun Carl Melin, bloggaren Erik Laakso med flera, går i kapitalets ledband så är det kört och dömt att misslyckas. Då vägrar även de som inser att det som sägs och tycks faktiskt är rätt att acceptera sanningarna som förs fram, och detta för att det är fienden i Svenskt Näringsliv som har pungat ut med några miljoner till Prime. Trovärdigheten hos de som fått betalt för att tycka och tänka det som de redan tyckte och tänkte är som bortblåst i snöstormen. Socialdemokratin hamnar återigen i en lose/lose-situation, och det gör faktiskt Sverige också. Sverige behöver ju en socialdemokrati som lever i verkligheten och inte i någon Ohlysk drömvärld.
Att herrar Nordström och Melin med flera hållit tyst om detta uppdrag beror ju bara på att de sett reaktionerna framför sig. Allt de har varit är ju smarta, eftersom de har sett till att få betalt, riktigt bra betalt, av en av ”högerns lakejer”. Detta för att föra ut ett budskap de redan hade tänkt föra ut. Att då få tjäna en hacka på sitt tyckande och dessutom dränera näringslivet på några miljoner hade ju varit en win/win-situation – men resultatet blev det motsatta.
Högerfalangen i socialdemokratin ser orsakarna och sambanden till varför partiet numera är en driftkucku bland de politiska partierna, snart i samma division som Linda Rosing och hennes Unika Parti. Till och med Mona Sahlin gjorde ju upp med sitt eget parti och sin egen politik på ett sätt som måste liknas vid ett självmordsbrev när hon höll sitt tal inför Förtroenderådet. Men de slutsatser som Mona drar, som Niklas Nordström, Ilija Batljan eller några andra pragmatiska sossar ser, oavsett om de har blivit pröjsade av näringslivet, så finns det många andra som vägrar att se samma verklighet.
Vänsterfalangen vägrar fortfarande att se sambanden, och vädrar morgonluft när nyheter som denna bubblar upp. Det smutsiga kriget blir ännu lite skitigare och det som är helt absurt är att allt detta utspelas i ett och samma parti. Hade det handlat om en koalition eller en allians av olika partier – så visst, då måste det kunna gå hett till. Nu är det folk som går i upp i samma talarstol på partiets kongresser och extrakongresser, som kallar varandra för ”kamrater” för att sedan följa upp de vänliga orden med en kniv i ryggen.
Sosseriets falanger verkar vara så oeniga som man bara kan vara, och det utnyttjade Svenskt Näringsliv i en ”pre-emptive strike”, innan valet för att splittra ett parti som var och är som ett korthus. De där fyra miljonerna man betalade PRIME kan nog anses vara en lyckad investering om man tittar på socialdemokratins tillstånd av idag. En lyckad investering men på gränsen till kriminellt, eftersom aktiv dödshjälp fortfarande är olagligt i Svea Rike...
Socialdemokraterna kommer att ta sig igenom det här, frågan är bara med vilka kvarstående men. Socialdemokratins falanger kommer spela upp charaden inför väljarna om att man egentligen tycker likadant som sina kamrater när sanningen är en helt annan. Allt kommer att sluta med kompromisser och halvmesyrer för att hålla ihop partiet ännu en liten stund, och med kompromissandet följer en kompromisskandidat som ny partiordförande. Är det dags att gratulera Sven-Erik Österberg till posten som Mona Sahlins kronsprins? Med tanke på att han redan under valrörelsen började positionera sig för rollen som en enande kraft i ett djupt splittrat parti så har han bäddat för sig. Vågar man säga grattis redan nu till oss som hållar tummarna för Alliansen 2014...?
Länkar: SvD, AB1, AB2, AB3, AB4, AB5,
Bloggar: Johansson, Andersson, Högberg, Westerholm, Västros
Inlägg
2 kommentarer:
Jösses vad du gottar och frotterar dig, jag blir ju nästan lite generad :D
Kapitalet betalar Kampen - inget fel i det! Fördelningspolitik kallas det. Vi progressiva krafter är övertygade om valsegern 2014!!!
Skicka en kommentar