SAHLIN, SOSSERIET OCH SJUKVÅRDEN

När man själv jobbar i landstingets organisation, på Södersjukhuset är man pinsamt medveten om vad den socialdemokratiska politiken innebär för den enskilda patienten. Självklart är jag gravt färgad i och med mitt engagemang i ett parti som kritiskt granskar just Sosseriets politik. Som vanligt är de socialdemokratiska lösningarna något som inte på något sätt tar hänsyn till att alla individer har olika behov. Dessutom hindrar deras närmast rabiata motstånd mot konkurrens och privata initiativ utvecklingen mot en större effektivitet, en mer individanpassad och mångsidig sjukvård.

Om man synar den socialdemokratiska tiden vid makten i Stockholms Läns Landsting mellan åren 2002-2006 så var det inte mycket som blev bättre. En katastrofal sammanslagning av de två universitetssjukhusen Karolinska och Huddinge genomfördes trots att de dåliga erfarenheter man kunde se från Göteborgs sammanslagning av Sahlgrenska, Östra och Mölndal. Gigantiska vårdkolosser gynnar enbart de politiker om älskar att vara med och detaljstyra verksamheter som sjukvårdspersonalen kan så långt mycket bättre. Trots att Huddinge och KS båda låg under landstingets domäner så konkurrerade faktiskt sjukhusen mot varandra, man jämförde sig hela tiden med varandra på alla fronter och triggade varandra att prestera bättre. Innan sammanslagningen fanns i Stockholms län ingen kö för s.k By-Pass-operationer, efter sammanslagningen fick ca 35-40 personer sätta livet till i de köer som uppstod. Vill man vara cynisk kan man ju lätt få för sig att det är så vissa vill spara pengar i vården...

Om man nu ville minska sjukvårdens administration, varför då inte slå ihop Karolinska med Danderyd och Huddinge med SöS ? Man hade på detta sätt sparat minst lika mycket pengar, man hade haft kvar konkurrensen och man hade haft långt mycket lättare att få dessa enheter att samarbeta på ett effektivt sätt... Det var och är nämligen så att det är två helt olika kulturer som finns på nuvarande KS Solna och KS Huddinge. Sammanslagningen är att likna vid att blanda en hink med skit och en hink med chokladmousse för att därefter tro att det skall smaka gott. Vilken hink som är vilket sjukhus får läsaren själv gissa...

Nu är ju sammanslagningen genomförd sedan ett antal år, men det gnisslar fortfarande. Man säger att man inte kan bryta upp storsjukhuset igen då det skulle bli än mer turbulent för personalen. Det tror inte jag, inte många av de jag känner som jobbar inom kolossen idag trivs bra... Ju närmare sin ledning man känner att man finns desto bättre. Därför, återskapa Huddinge till Stockholms andra universitetssjukhus. Låt SöS och Huddinge samarbeta, och låt KS och Danderyd utveckla sina kontakter. Om man sedan kunde se till att privatisera ett av dessa alternativ skulle vi snart få se en konkurrens som gynnar såväl patienter, skattebetalare som vi som jobbar i vården... Med enbart en aktör på marknaden som sätter löner ( landstinget...) är det svårt att trissa upp de låga löner vi de facto har.