ALI OCH NÄSTAN ALLA VILL LEDA VÄNSTERN

Senast i raden att lite mumlande och hummande anmäla sig som kandidat till att efterträda Lasse Ohly som partiledare i Vänsterpartiet är mannen som i Almedalen stod till höger om mig - Ali Esbati. Ja, inte politiskt utan till höger om mig i en panel som skulle diskutera oberoende opinionsbildning på nätet men som bara hann med att skrapa lite på ytan innan vår moderator Martina svimmade i värmen inne i Almega-tältet.

Där stod vi fem i panelen - Joakim Jardenberg, Sakine Madon, Stina Morian, lilla jag och med Ali Esbati alldeles till höger om mig. Det som skulle ha blivit "60 minutes of fame, divided by five" - 12 minuter - blev bara lite mer än 2 minuter i rampljuset. Det som var jobbigt för Martina Lind där hon låg där på marken var nästan lika jobbigt för oss i panelen som alla ville visa upp oss och hur fantastiskt väl vi passade som panelhönor och paneltuppar. Seminariet bröts och måste nu repriseras nästa sommar i sin fulla prakt eftersom rampljuset och Martina slocknade synkroniserat och alldeles för tidigt.

Nu är Ali Esbati i rampljuset igen, efter att ha upplevt mörkret och katastrofen på Utöya så nära man bara kunde uppleva den och komma undan med livet i behåll. Ali Esbati gläntar inte på dörren för att ta över efter Ohly. Ali ställer upp dörren på vid gavel och snart är varenda känd, okänd och ökänd vänsterpartist med i partiets variant av Fame Factory...

Ulla Andersson, Hans Linde, Jonas Sjöstedt, Rossana Dinamarca, nu även Ali Esbati och snart förmodligen även Josefin Brink. Simon Fors? Ordförande Johan från Uppsala - och sedan är väl alla åtta löparbanor upptagna. Vem det än må bli så är tidpunkten rutten, eftersom Håkan Juholt med en avdammad 70-talsretorik redan har börjat suga upp de vänstersossar och höger-vänsterpartister som balanserade i valet och kvalet om var de hörde hemma. Hade Ohly gått direkt efter ytterligare ett katastrofval - och ersatts med till exempel Jonas Sjöstedt innan ens Berit Andnor hade börjat fundera på den där pajasen från Oskarshamn - så hade Vänstern pinkat in sitt revir innan sosseriet började känna sig kissnödiga. Då hade möjligheten funnits att vända trenden. Nu är det uppenbart var Juholt kommer att vinna sina nya väljare - vänsterut och från sofflocken.

Jag är övertygad om att Vänsterpartiet i jämställdhetens namn kvoterar in en kvinna efter mannen Ohly, varannan damernas typ. Ulla Andersson skulle bli ett sänke som påskyndade dödskampen medan både Josefin Brink eller Rossana Dinamarca förmodligen skulle kunna dämpa fallet. Varför inte Dinamarca? Det är nog henne jag skulle satsa mina slantar på - men så är jag ju genuint usel på spel.

Jag skulle absolut inte ha något emot om det blev Ali Esbati efter Ohly. Jag upplever Esbati som en extremt tydlig politiker, och svensk politik skulle må bra av ännu mer tydlighet. Ali var sympatisk under vårt korta samtal i Almedalen, trots att han i likhet med Per Schlingmann förvägrar mig vänskap på Facebook. Att Ali Esbati skulle bli en partiedare i tiden för ett parti ur tiden är jag övertygad om. Så Ali, spring ut genom den öppna dörren, kör din egen revolution och ta över. Jag skulle se tycka att det var jättekul om jag fick möjligheten att kommentera ditt framtida ledarskap på en blogg inte som alla andra...

Länkar: SvD, SvD ledarblogg, DN, AB
Bloggar:

Foto: Kim Skerving