BARSEBÄCK 1 OCH 2 - IN MEMORIAM

Sex år tidigare hade det fasansfulla inletts. En fullt funktionsduglig kärnreaktor vid Barsebäcks kärnkraftsverk hade stängts och allt på grund av högljudda miljömuppar och ett grannfolk som skrek hysteriskt på ett sätt som lät som en havregrynsätare som hade att satt grynen i vrångstrupen närhelst Barsebäcks namn nämndes. Sex år senare var året 2005 och gaphalsarna hade fått sin vilja igenom...

Året var 1999 när en lång period av skånsk ångest började, en process som nådde sitt klimax vid midnatt den 31 maj 2005 när den allsmäktige statsminister Perssons förhandlande lämnade vår sydligaste provins utan framtidshopp, utan industriteknisk stolthet, utan kärnkraften i Barsebäck.

Vissa tog det förödande nederlaget med jämnmod och såg bron till grötätarna som ett anständigt surrogat för en välmående landsända, andra byggde Turning Torsos och fantastiska ishallar till ett ishockeylag som naivt drömmer om fornstora dagar. Men andra kunde inte släppa tankarna om Barsebäck, 1 och 2 - och det fanns många skåningar som reste till det av politiskt förhandlingstekniska skäl nedlagda och strålande bygget i Kävlinge kommuns kustband med tårar i ögonen. Det är ingen avancerad gissning att det är en av de som aldrig har kommit över Barsebäcks alltför tidiga hädangång som nu har upptäckts några mil norröver - i Ängelholm...

I en lägenhet i Ängelholm så försökte en 31-årig traumatiserad Barsebäck-sörjare bygga ett eget surrogat, en egen reaktor av brandvarnare och privatimporterade radioaktiva ämnen. Det som måste ha varit en del i sorgearbetet avbröts känslokallt av SSI - strålsäkerhetsinspektionen - och Ängelholms Kling och Klang. Helt utan förståelse för att Barsebäck ännu sex år efter sin död berör folk stövlade man in och förstörde något som för oss kärnkraftskramare måste ses som ett hjältedåd om än i fel miljö.

Så länge vi har populistiska statsministrar som dansar efter populismens pipor och miljömupparnas gapande så kommer vi att träffa på folk som denna 31-åring i Ängelholm. Det kommer att dyka upp folk som ser framtid i det andra ser som farligt - och som är farligt i fel händer eller när en Tsunami sköljer in. Det kommer att finnas framtidsvisionärer som inte vill dra i nödbromsen bara för att en adipös statsminister vill göra oss beroende av smutsig energi från kontinenten för att hålla sina gröna kompisar på gott humör. Det kommar att finnas de av oss som står upp för den strålande energiformen kärnkraft - med egna reaktorer i lägenheter, i radhus, i villor och i sommarstugor.

Det de rädda och bakåtsträvande nu kommer att kalla kriminellt kallat jag civilkurage och en acceptabel form av civil olydnad. Nu slår vi kärnkraftskramare tillbaka - ledda av en 31-årig snubbe i Ängelholm. Barsebäck in memoriam...

Länkar: DN, SvD, KvP
Bloggar: