Vaknar upp med en lätt huvudvärk, och nej det beror inte på något alkoholintag. Möjligtvis kan fyra blogginlägg under lördagen vara en del av orsaken, kanske finns det någon psykisk anspänning över att återigen gå till jobbet i natt som gnager...
Att börja dagen med att ögna igenom SvD är ju en perfekt start och i dag finns det en mycket välskrivet inlägg på Brännpunkt om hur vi i Sverige på ett närmast kriminellt sätt låter bli att ta det ansvar för vår säkerhet på det sätt som borde kunna krävas. Utan att återge alltför mycket ur detta debattinlägg, läs länken ovan, kan jag bara konstatera att författarna med Johan Kihl i spetsen tycker precis som undertecknad när det gäller den svenska försvarspolitiken...
Att vi har gått från ett omodernt invasionsförsvar till ett modernt insatsförsvar är helt i linje med vad jag vill se, MEN detta insatsförsvar måste vara dimensionerat för att kunna göra insatser i vårt närområde och tillräckligt starkt för att kunna vara trovärdigt när det gäller den nationella försvarsförmågan. Själv ser jag någon slags miniminivå vid 2 stående mekaniserade brigader samt 4 brigader i något slags reservistsystem. Flygvapnet och Marinen är tillräckligt starka för dagsläget, förutsatt att ser till att de fartyg i flottan som ligger i malpåse kommer i drift, och att flygvapnet får leva kvar med dagens organisation och numerären stridsflyg.
Sanningen är ju den att Sverige när det gäller markstridskrafter har 33% av den nivå som jag önskar se, och 11% av det Finland kan mobilisera... Finland har alltid sett mer nyktert på det här med försvaret än Sverige men de har ju å andra sidan upplevt krigets realiteter.
Frågan om vår nationella försvarsförmåga måste lyftas och ges en ny inriktning i och med det som nu har hänt och händer i Georgien. Vi har länder i vår omedelbara närhet som har stora grupper ryssar inom sina gränser, och som kan vara presumtiva mål för "Ryskt fredsskapande". Att kalla de ryska förband som kränker georgiskt område för "Fredsbevarare" är ett hån mot ordet fred. De är där enbart för att markera överhöghet över ett område som inte är deras, för att skapa spänningar och för att se till att ingen glömmer vilken väg Putin/Medvedev har valt för framtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar