Det började så smått med migrationspolitiken... Då var det en kvinna vid namn Veronica Palm, som agerade taleskvinna i integrationsfrågor åt rikets största parti, som visade upp en symptombild som tydde på grav personlighetsklyvning. Den ena Veronica hade först en hel radda kritiska åsikter om den av alliansen förda integrationspolitiken, medan den andra Veronica närmast kalkerade samma politik och presenterade den som sin egen - totalt omedveten om att hennes alter-ego hade sågat densamma som något närmast fascistiskt. Sådana är dom, sossarna...
Nu visar det sig att den här svängen av personlighetsklyvning antagit närmast epidemiska former inom sosseriets led, för nu visar även Ylva Johansson upp samma sjukdomsbild. Om integrationspolitiken var den första totala u-svängen så snurrar nu Ylva Johansson runt i en rondell med en något omstöpt syn på hur sossarna skall driva arbetslinjen framöver. Efter att ha anklagat Alliansen för att bedriva krig mot de sjuka och arbetslösa så har nu Ylva och hennes facklige bundsförvant från IF Metall "lekt härmapor" och förbehållslöst snott det mesta av sina nya idéer från den nuvarande regeringen.
Att socialdemokratin kommer till insikt om vad som faktiskt behövs för att få Sverige funktionellt igen kan ju tyckas vara bra, men så avslöjas man också som totalt befriade från egna idéer och med hyckleri som det enda ledordet i sitt handlingsmönster. Man skriker först med förhoppningen att väljaren skall tro att Alliansen är ondsint, för att sedan lägga fram i grunden samma politik fast med mer svepande formuleringar. Det är ju nästan läge för Littorin och Billström att anmäla firma Palm & Johansson för brott mot upphovsrätten...
Ylva Johansson säger sig också vara medveten om att den tidigare förda socialdemokratiska politiken när det gäller kampen mot utanförskapet har lämnat mycket i övrigt att önska. Skönt med lite självinsikt, men så länge som sossar och fackföreningsrörelse lever i symbios med varandra så finns det ingen trovärdighet i vad som nu sägs. Förvisso finns Stefan Löfvén där som någon sorts alibi, men han representerar inte hela LO-kollektivet och kommer inte ha många förbund med sig. Detta kollektiv kommer ha synpunkter på detta förslag till förändring, var så säkra. Och sedan skall förslagen förankras hos Lars Ohly, en viktigt spelare i Monas lagbygge - och hur går det tror ni? Knappast bra eller ännu värre...
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar