Så faller bit efter bit på plats när det gäller "tillnyktringen" avseende vår försvarsförmåga eller är det så...?
Efter den ryska aggressionen mot Georgien, med efterföljande imperialistiskt svammel så har Alliansens ledarkvartett bestämt sig för att inte genomföra de tidigare aviserade nedskärningarna i förbandsverksamheten. Men samtidigt avser regeringen spara en halv miljard på försvaret i budgeten detta år...
Går det ihop? Är det ekonomiska vanstyret i försvaret så allvarligt att man från regeringshåll tror att man kan spara en halv miljard och ändå få en bättre verksamhet...?
God morgon yxskaft säger jag. Omställning kostar pengar, specialutrustning för våra utlandsmissioner som är så viktiga för regeringen kostar multum men det vill man liksom inte låtsas om. Det är ju lättare att sparka på den som ligger, i detta fall en sargad försvarsmakt. Men visst, även jag tror säkert att man kan få betydligt bättre effekt på de 37 miljarder vi lägger ner på försvaret än vad vi får i dag.
Men vi har ju trots allt en gigantisk bit kvar innan en försvarsvän som jag blir ens det minsta nöjd. Vi pratar ju nämligen om ett så pass gravt misskött försvar, med en så pass liten numerär att det helt enkelt inte finns någon trovärdighet i förmågan att kunna bidra till stabilitet eller skydda landet. Det skulle vara ett naturligt nästa steg, att börja återskapa ett nationellt försvar som kan anpassas efter de hot som uppstår. Men Sverige tar inga steg, Sverige trippar omkring på den säkerhetspolitiska scenen som en fjolle i sockiplast som inte vill se de elaka killarna lägga upp sina mobbingplaner...
Jag skriker inte efter ett nytt invasionsförsvar, utan efter ett insatsförsvar med en insatsförmåga. Detta insatsförsvar behöver kunna vara gripbart omgående med en hyfsat stor numerär, och med ett reservistsystem som snabbt kan se till att man kan verka över hela landet samtidigt. Detta reservistsystem SKALL INTE vara dagens hemvärn, såsom det är idag. Hemvärnet, eller de Nationella skyddsstyrkorna som de möjligtvis kommer kallas framöver har enbart försvarsstrid eller bevakning till uppgift medan Arméns brigader måste kunna utföra alla de uppgifter man kan ställa på ett modernt, välutbildat och fullfjädrat förband.
Jag har skrivit om detta tidigare och jag fortsätter tjata om det: 2 stående brigader, med ytterligare 2 snabbt gripbara ( 2 dygn ) och 2 med en något längre ( ca 1 vecka ) mobiliseringstid ger oss 6 mekaniserade brigader. Inte mycket, men fullt realistiskt och så mycket bättre en den enda brigad vi har i dag och då efter cirka ett års samträning...
Vad avser Flygvapnet och Marinen är det viktiga just nu att kunna nyttja de förband som man skulle kunna sätta upp med tillgängliga flygplan och fartyg. Visst behövs det fler u-båtar och korvetter men det får bli en senare fråga. Så länge Armén bara har artilleri för en brigad så är det just på land satsningen måste ske initialt. Om flyget får sina 140 JAS-plan i luften, och marinen sina korvetter ut i skärgårdar och på öppet hav istället för i torrdockor och malpåsar så duger detta ett tag framöver...
Man tycks ju i regeringskretsar äntligen ha fattat vilken granne vi har i öster i alla möjliga forum, och därför sagt sig börja tänka om när det gäller försvaret. Den politiska retoriken från utrikesminister Bildt är tydlig, men vi skall likväl se till att den matriel våra soldater slåss med får köpas till rea-pris eller vara av andra-handssortering. Än tydligare blir det ju att en förändring måste ske när Ryssland inte ser ett NATO-medlemskap som något som bekymrar landet när man tar till våld för att skydda sina intressen. Detta enligt president Medvedev, som klart och tydligt sagt att det inte spelar någon roll om Georgien är med i NATO eller inte. När Ryssland behöver ta sig an Georgien gör man detta alldeles oavsett vilka organisation Georgien är med i... !
"Det finns starka skäl att analysera de vidare konsekvenserna av sensommarens konflikt mellan Ryssland och Georgien. Så kommer också att ske. Av detta följer inte automatiskt att det nu finns skäl att drastiskt ändra bedömningen av möjliga hot mot Sveriges säkerhet" skriver Alliansens ledare. Synnerligen naiva undertoner i mina öron, då ribban för våldsanvändning stater emellan sänkts betydligt när en av aktörerna är den Ryska federationen med sina nyimperialistiska ledare.
Skönmålandet måste få ett slut, och säkerhetspolitiken bygga på realism istället för önskedrömmar. Jag hoppas innerligt att analyserandet av det som sker i Kaukasus leder oss dit, men det är en förhoppning som mycket väl kan utvecklas till en baksmälla...
Dessutom jämför Medvedev det georgiska försöket att kväsa separatisterna och stoppa beskjutningen mot georgiska byar och posteringar med attacken mot World Trade Center. Vilka likheter ser han egentligen...? Hur sjuk kan man vara...?
Enligt vedertagen rysk modell så finns ju ryska intressen varhelst ryssar finns, så Estland och Lettland, med sina stora ryska minoriteter inom sina gränser, kanske inte är så trygga trots allt trots sitt NATO-medlemskap...
Brinner det till i Baltikum är vi helt plötsligt rätt nära stormens öga. Vill vi stå där handfallna den dagen?
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar