Med sina dryga 40 år på nacken får en italiensk film i dag hyfsat stor uppmärksamhet på Svenskans site. Med titeln Sweden - Heaven and hell så har en italiensk regissör tagit sig an den grannlaga uppgiften att granska vårt land. Självklart önskar jag att någon ung svensk filmskapare kunde ta sig an en liknande skildring av det gudsförgätna landet Italien, och visa på hur absurt det är att detta land överhuvudtaget tillåts existera... Kan inte Felix Herngren tillfrågas?
Italien som sådant är ju idag bara ett stort skämt. Man har en premiärminister med en mer vulgär humor än undertecknad, man registrerar alla romer på ett sant fascistiskt sätt, man har en miljonstad som är omringat av ett gigantiskt sopberg för att ingen klarar av att organisera sophämtning och där homosexuella inte får körkort... Drog "böcklingen" i något annat än växelspaken kan man ju undra? Eller är man så trångsynta att bara läggningen är skäl nog att såga någons köregenskaper...? Tragiskt, intolerant och inskränkt. Italien av idag i ett nötskal... Bara under Mussolini-eran klarade italienarna av att skapa trovärdiga tidtabeller för sin kollektivtrafik, men man behövde också ta till senapsgas för att vinna ett krig mot ett Abessinien där armén var beväpnad med spjut så sent som 1936. I mina ögon så är pizza och pasta det enda goda som mänskligheten har att tacka Italien för.
Om vi återgår till filmen så har den ju trots allt vissa poänger i sin beskrivning av Sverige som land ännu idag. Bland annat gillar jag bilden av ett havererat rättssamhälle som stämmer bra med dagens Sverige ("En man som har ätit en likörpralin får sex månader för rattfylleri. En biltjuv grips på bar gärning av ägaren, som i sin tur arresteras för misshandel. En lapplisa agerar ”skarprättare” efter en enda minuts felparkering och extraknäcker som nakenmodell" - ur SVD). Därmed inte sagt att just Italien är rätt nation att belysa just våra problem...
Om vi tittar på min bloggenkät avslutningsvis så finns det en klar övervikt bland de som tycker att jag duger som jag är. Tack! Men det hjälpte inte, deppigheten sitter i ännu... Ett alternativ kan ju vara "Dogging", för att spä på den italienska bilden av svensken ytterligare. Risken finns väl bara att man skapar en krater i den vackra svenska naturen när min rundlagda lekamen högst eventuellt får sin njutning...
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar