Eskilstuna Stadshotell...
Willys i Weda, Södertälje...
ICA Supermarket i Weda, Södertälje...Sportlovet är slut, vardagslunken tar - tack och lov - vid i morgon. Sportlovet har tillbringats i familjens lilla stuga uppe i Dalom, och på vägen hem tog vi en lite annorlunda väg mot den vanliga...
Resan gick förbi Stadshotellet i min gamla födelse- och hemstad Eskilstuna, samt två av de genom terrorism nedbrända matvarubutikerna i Södertälje. En sorts katastrofturism, det medges, men själv ville jag se vanvettet i vitögat medan mina söner alltid har varit fascinerade av att se platser i verkligheten som de sett i nyhetsflödet. I Eskilstuna låg en stor del av stadens finaste hotell i ruiner, en bild som skulle kunna ha varit tagen i Dresden under det andra världskrigets slutskede eller i Grozny under Tjetjenienkriget. Fasansfullt, vidrigt och samtidigt så fruktansvärt tursamt att inga människor fick sätta livet till när byggnaden med berått mod antändes.
I Södertälje är det uppenbarligen några vänsterextremister som övergått i ren terrorism och en klappjakt på det fria företagandet. I Kringelstaden eldas butiker upp, med argumentationen att de säljer amerikanska varor. Vilken butik gör inte det, vilken butik kan känna sig trygg...? Svaret är ingen, trots att den tyska lågprisbutiken Lidl låg som en sparad pärla mellan de utbrända matvaruhusen i Weda. Global Intifada var tydligen namnet på den sammanslutning som helt självsvådligt tagit på sig att avgöra vad den fria marknaden skall få sälja, och föraktet för den fria människans rätt att själv bestämma hur man vill leva sitt liv, vilken bil man vill köra eller vilken mat man vill handla och var blir övertydligt... och attentaten fortsätter. Vem vill bli handlare idag...?
Inlägg
2 kommentarer:
Det vi nu vinkar adjö till, är den tillit mellan människor - mellan främlingar! - som håller samhället samman, som gör det till just ett samhälle.
Utan att göra något väsen av sig, lämnar denna outtalade tillit oss, och i dess ställe kommer misstänksamhet, inbundenhet och rädsla att råda.
Den kalla, våta filt som lägger sig över människors förehavanden, när tilliten en gång är borta, gör oss så väl ekonomiskt som själsligt fattiga.
Det är trist att se hur fort det går, när det händer.
Det är en riktig katastrof så långt är jag med dig. Något nytt har flyttat in i vårt land, men gör inte misstaget att klassificera dem som vänsterradikala. Det är en ung islamistisk extremiströrelse som gror bland de 22 000 Irakier och andra invandrargrupper från mellanöstern. Vad jag är mest rädd för att ingen vågar tala om konsekvenserna för en integrationspolitik som har misslyckats. Det anses som rasistiskt att ens peka på ett samband mellan härkomst och ett problem, men när ska vi istället ta itu med problemen istället för att blunda, sätta på oss skygglapparna och bara hoppas att problemen försvinner om vi inte talar om det.
Skicka en kommentar