Jag brukar ju inte berömma polisen, men nu har man gjort ett riktigt bra jobb med att få fast den uppenbart sjuka person som bragt en flicka och en ung kvinna om livet. Visst hade polisen tur när en medborgare provade sin mobilkamera och fick både den stackars Engla och mördaren i sin Saab på sitt minneskort, men man har av det jag kan se agerat föredömligt under hela utredningen.
Mitt allra djupaste deltagande i den sorg och den förtvivlan som Englas nära och kära nu går igenom. Hela samhället Stjärnsund, som jag passerat ett antal gånger och sett som ett fridfullt landsbygdsparadis, kommer med stor sannolikhet behöva krishjälp framöver. Den lilla ortens styrka är att alla bryr sig om varandra, det behöver de göra nu. Att Pernillas anhöriga får visshet är på tiden, det är bara synd att man inte kunde stoppa personen ifråga redan då...
Jag tror att alla vi som har barn kan sätta oss in i den tragedi detta är, barn skall inte drabbas av ond bråd död, om ens döden överhuvudtaget. När man som jag jobbat i sjukvården i nästan 20 år blir man lätt lite avtrubbad inför livet, döden och den sköra tråd som separerar de två. Men när det gäller barn är man alltid lika förstörd mentalt när skada, sjukdom eller rent av döden har inträffat.
Jag kommer inte lägga energi på att skrika om att kasta nyckeln i sjön när gärningsmannen väl är inlåst. En flicka och en kvinna är borta, och det finns ingenting som kan ändra på det... Tragiskt och så fruktansvärt onödigt!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar