SKATTER, SKATTER OCH USEL JOURNALISTIK

Alliansregeringen har uppenbarligen bestämt sig för att gå på det statsbärande partiets linje och gå vidare med ett fjärde i steg när det gäller jobbskatteavdrag. Visst är det en grundsten i vår politik att överföra makten över medborgarens intjänade slantar till just densamma, och visst är det nästan alltid rätt att med alla medel göra det möjligt för folk att själv välja vad man vill prioritera i sitt liv. Men trots att jag är rejält blå i min själ så känns inte de här 200-250 kronorna som nu varje yrkesarbetande skall få extra som speciellt genomtänkt eller begåvat - timingen är fel.

Inte kommer folket gå man ur huse för att för dessa 200 kronor belöna regeringens politik, inte när de tidigare tre större stegen trots allt har lett till att oppositionen ändå biter sig fast några procent över vår alliansregering... Det är nästan alltid rätt att sänka skatter, det tycker jag med men med detta handlande så är man på väg att med en snedspark frispela oppositionens strateger som bara har att skjuta in bollen i öppet mål. Att låna 10 miljarder till skattesänkningar när underskottet är det 10-dubbla, det kommer sossarna skjuta in sig på trots att de själva har ofinansierade reformer som är så groteskt mycket större... Vi skall inte lämna över pensel och färg så att Östros kan måla upp en bild av alliansen som ekonomiskt vanvettiga när sanningen är tvärtom. I mina ögon kunde vi ha väntat med dessa 200 kronor extra i plånboken.

Aftonbladet är en fantastisk tidning på många sätt. Man har ett sportblad som är helt underbart, man har skvallerartiklar som borde döda damtidningarna och ett förhållningssätt till den granskande journalistiken som är i klass i med MAD. Svallvågorna efter den artikel i Sveriges Pravda om organstöld i Israel/Palestina har väl börjat lägga sig men Aftonbladets opartiskhet när det gäller rapportering om mellanöstern har fått sig en rejäl törn. Just nu spelar Aftonbladet rollen som den kränkta, som den som utsatts för oförätten och som förtjänar omvärldens sympati - och visst är det så att press- och yttrandefriheten är helig - men Aftonbladet förstår inte sin egen roll i den diplomatiska kris som uppstått. Att sedan Isarel av idag styrs av en milt galen man som Netanyahu och att man har en riktig haverist som Liebermann som utrikesminister kan på intet sätt sopa undan argumentet att man som ansvarig utgivare av Nordens största tidning borde kolla ifall det finns något uns av verklighet i de artiklar som trycks.

Idag är Aftonbladet på gränsen till lika korkade igen. Man skriver om vår moderata politik om att alltid se skattehöjningen som den yttersta och mest förkastliga lösningen på ekonomiska problem i en kommun eller landsting. Jag trodde att vår tidigare argumentation om vad som är välfärdens kärna hade nått även Aftonbladet men ack nej. Vi vill inte avskeda lärare, vårdbiträden eller andra som jobbar i det som vi anser vara välfärdens kärna - vi vill i svåra tider effektivisera, vi vill lägga verksamheter som inte är livsnödvändiga för folkets trygghetskänsla i malpåse under år då krisen slår mot oss alla, vi vill ha ett samhälle där folket känner att de som styr kan prioritera med de medel man har roffat åt sig av samma folk.

Aftonbladet skriver då naturligtvis att vi hellre sparkar folk i välfärdens kärna än att vi föreslår höjda skatter - och detta fyller man på med en gravt vinklad variant av Vi 5. Man frågar folk som skrämts upp av Aftonbladet och Lena Mellin, som sjuksköterskorna på geriatriken i Västerås, någon lärare eller undersköterska och röda-korsets volontärer om vad de tycker om att deras jobb borde offras istället för att skatten höjs för alla deras medmänniskor. Vad svaret blir är ju lika enkelt att räkna ut som vad israelerna tycker om att en stor tidning svammlar om att staten Israel snor organ av dödade palestinier.

Frågan i Aftonbladet skulle väl kanske ha ställts så här för att visa vad folk i dessa dagar prioriterar: "Vad vill helst av allt ha kvar eller få, välj två alternativ: Höjd skatt, ditt arbete kvar eller ett nytt bibliotek eller en konsthall i din närhet?" - vad hade svaret då blivit? Annorlunda än om man ber folk att välja mellan att skatten höjs eller att man blir arbetslös iallafall...

Länk: AB