ALMEDALEN XI - ETT ÖVERGIVET GOTLAND?

Gravsten över ett numera dött regemente...

Under tisdagseftermiddagen lämnade jag Almedalen, Visby, folkmyllret och ett för tillfället allt annat än övergivet Gotland för att med nyfunnen gotländsk vän göra en resa i en Volvo tillbaka i tiden - till min gamla arbetsplats och min gamla bostad i Fårösund. Resan gick förbi övergivna och igensopade spår av det gamla invasionsförsvaret som för inte alltför länge sedan var tänkt att ta den första stöten när den röda stormen eventuellt skulle blåsa in över Sverige och som då skulle nå Gotland först.

Det var djupt deprimerande, ett gammalt kasernområde i Fårösund som tidigare var fullt av liv och rörelse för att utbilda soldater för rikets försvar var nu bara en bräcklig kuliss från tider som flytt. Av bergrummet som var den stabsplats för Fårösunds Marinbrigad, som den hette på den tiden jag verkade i gröna kläder, fanns inga spår - bara grus och några övergivna baracker.

Idag saknar Gotland försvar - om man nu inte tycker att lite mer än 400 hemvärnsmän är något man kan förlita sig på om det skulle blåsa upp till storm. Jan Björklund lyfte fram frågan under FP-dagen igår, där han ville ha en återskapad "Gotlands"-brigad - och tanken är god även om jag anser att en brigad på Gotland är att ta i när hela försvaret av idag knappt når den numerären. Det räcker med en närvaro som är tillräckligt stark för att markera att vi bryr oss, att vi inte tänker släppa ifrån oss nyckeln till Rikets huvudentré och vår mest strategiskt viktigaste plats utan kamp - jag vill se en vettigt sammansatt bataljonsstridsgrupp på Gotland, där alla förmågor ryms för ett trovärdigt försvar.

Ett stridsvagnskompani med de där förrådsställda 122-orna som skall ut på ön när garaget är klart, två-tre mekaniserade kompanier, artilleri och annat understöd - samt luftvärn som kan dominera luftrummet över och runt Gotland. Får man drömma vidare så skulle ett återskapat tungt KA-robotbatteri på rull vara så nära önskedrömmen jag kan komma. Tomma lokaler finns i Fårösund, det är bara att renovera litegrann och flytta in - alla skulle få plats med bara några tillbyggnader...

Jag chattade för någon månad sedan med en partivän som verkar på den säkerhetspolitiska arenan och framförde då mina åsikter om en återskapad militär förmåga på Gotland. Han höll med, men samtdigt fanns det ekonomiska skäl till varför det förmodligen inte skulle bli mer än 14 förrådsställda stridsvagnar i ett nybyggt garage någonstans nere vid Tofta. "Våra nya manöverbataljoner kommer att vara så mycket rörligare än något vi tidigare har haft, vi kan snabbt förstärka vår närvaro på Gotland" hette det. Problemet är bara att några saftiga bomber eller robotar på landningsbanan på Visby flygplats och några minor utanför hamnarna lär se till att den där manöverbataljonen inte kommer fram i tid.

Jag är dessutom övertygad om att de folkvalda politiker vi har aldrig någonsin, någon gång eller någonstans kommer att ha modet eller förmågan att fatta rätt beslut i rätt tid när det kommer till beredskapshöjningar.får mig att bli mörkrädd. En eventuell förflyttning av svensk trupp till Gotland i en orolig framtid kommer inte att landsättas i lugn och ro utan under något som får mig att tänka på ett hoppkok av de vidrigaste scenerna ur "Saving private Ryan" och "A bridge too far". Svenska politiker blundade den 9 april 1940 för vad som var på gång i vårt närområde, man blundade för allt som hände avseende hotbilder under Hitler- och Stalin-eran. Man har alltid blundat när något blir läskigt och det är mänskligt - och våra politiker är mänskliga.

Därför måste vi se till att finnas på plats från början på en ö som är beroende av en fungerande flygplats och fungerande hamnar för att kunna skyddas. I en allt osäkrare framtid behöver vi nu - försent - börja se över hur vi har tänkt att skydda vårt land när den gamla rustningen har rostat och där det nya kroppsskyddet är i velour. Kalla mig manisk och ryssofob, det stämmer säkert - men de svartaste kapitlen i våra historieböcker brukar obehagligt nog återkomma med en vidrig regelbundenhet. Ingen kan idag med säkerhet berätta vad nästa finanskris får för effekter på ett grannland med en stark militärmakt och ett svagt demokratiskt patos, ingen kan med säkerhet se in i framtiden och säga att vår del av världen inte kommer att råka ut för stormar igen. Det enda vi med säkerhet vet är att det försvar vi skapar idag är det som skall skydda oss om fem eller tio år. Själv ser jag stormarna komma snabbare än så...

Under Almedalsveckan finns försvaret på Gotland, med sitt största fartyg, med JAS-plan som flyger över staden och folk i uniform på uteserveringarna. Men det är en vecka av femtiotvå...? De andra femtioen veckorna är Gotland de facto övergivet av ett land som gör anspråk på att "äga" Gotland men som inte har råd att skydda det som man "äger"...

Länkar: SvD1, SvD2, SvD3, Expr
Bloggar: Wiseman, CIng, Armébloggen