Daniel Hannan och Karl Sigfrid på Timbo. Foto: Per Hagwall
Min första närkontakt av tredje graden med brittisk politik och brittisk politisk retorik inträffade när jag som 14-åring var på kombinerad språkresa/konfirmationsläger i hamnstaden Felixstowe - inneboende hos familjen Bentley på 42 Springfield Avenue.
Pappan i familjen - Paul - var före detta soldat i den professionella brittiska armén men hamnarbetare och fackpamp när jag bodde hos Bentleys i fyra veckor. Det dröjde en vecka, kanske en och en halv innan jag vågade berätta för Paul att jag älskade kvinnan som han hatade, kvinnan som då styrde Storbritannien, kvinnan som fortfarande heter Margaret Thatcher. Men när jag började känna mig varm i det främmande språket så kunde jag blygt berätta att den där tanten som Paul svor om mest hela tiden var en politisk ledstjärna för den där unga obstinata svensken som familjen hade släppt in i sitt hem.
Där och då blev jag hänförd över det brittiska sättet att diskutera politik, med dräpande sarkasmer och ett ständigt flöde av ironier som interagerade med den politiska retoriken på ett sätt som var och är härlligt befriande för en hämmad svensk. Paul Bentley respekterade att jag tyckte annorlunda, men han pikade mig med glimten i ögat när tillfälle gavs. Det var några veckor som möjligtvis formade min syn på hur man för ut politik, kanske är det de där veckorna som gör att min blogg är som den är - burlesk, grov, rå...?
Ikväll satt jag på Timbro och njöt av den brittiska parlamentarikern Daniel Hannan, Tory-representant i Europaparlamentet i Bryssel och då och då i Strassbourg. Det var en timme av njutning, det var sextio minuter som vred om knivarna i de ögon med vilka jag har sett på EU, på Euron och på europeisk politik. Hannan är skeptisk till det mesta som jag har varit för och hans sätt att driva sina teser på sitt gedigna brittiska sätt fick mig att börja tänka till.
Ja, Jag röstade "Ja" till Euron - och det skäms jag för idag. Idag ångrar jag mitt val och skulle inte drömma om att rösta ja om vi skulle gå till urnorna igen imorgon. Som halv-estländare tycker jag att mina landsmän på andra sidan havet var dumma i huvudet när de bytte ut sina "kroons" mot en valuta som greker, portugiser, spanjorer och italienare nu gör sitt bästa för att förvandla till Alga-sedlar. Jag är fortfarande mer positiv till EU än den underbara britten som gjorde min kväll - men Hannan sådde sina frön och vattnade på rejält under sin timme på Timbro...
Jag kan inte redogöra för allt vad Daniel Hannan sade inför en rekordpublik på Timbro, men vi skrattade mycket och klappade händerna nästan lika mycket. Det var en orgie i brittisk politik och politisk retorik när den är som bäst. Det är bara att säga "Thank You" till Daniel Hannan och "Tack" till Timbro för en oförglömlig kväll som gav oss gäster mycket mer än någon av oss hade förväntat oss - tror jag.
Jag avslutar med ett mycket välbesökt klipp på Youtube från Bryssel med Daniel Hannan. Det ger en liten bild av Hannans förmåga att prata politik . och beröra de som råkar lyssna. Just ikväll är jag glad att jag råkade anmäla mig och ta mig till Kungsgatan 60 just den här kvällen.
Inlägg
11 kommentarer:
Fast att någon är duktig retoriker -- vilket Hannan de facto är -- gör inte budskapet mer sant.
De skäl som fanns för att gå med i EMU då -- och som fick mig att rösta ja då -- är lika relevanta nu, och jag skulle fortfarande rösta ja om vi hade en ny omröstning nu.
Fakta är att vi som bor i Sverige har förlorat på att inte vara med i EMU; vi har alla blivit fattigare på att ha en svag valuta och vi har haft en konstant devalvering av kronan de senaste 10 åren.
För Britterna är situationen inte densamma, eftersom deras valuta är stark.
Däremot var det ett misstag att släppa in Grekland i EMU och min åsikt är fortfarande att de borde sparkas ut ur EMU tills de fått ordning på sin ekonomi; just nu drar de ner hela samarbetet.
Hannan är en utmärkt kritiker av EU(SSR). Jag skäms för att jag röstade ja till EU och glad över att jag röstade nej till EMU. Sverige betalar 16 miljarder netto för att EU skall bestämma över oss medan Schweiz och Norge betalar miljarder för att slippa styras av EU.
Sedan Lissabon avtalet så lever vi i en byråkratisk diktatur som svenska folket aldrig godkänt i folkomröstning. Nu gäller det att snabbast möjligt ta sig ur EU(SSR). Ett enkelt frihandels avtal av typ EFTA eller ESS duger utmärkt. Låt EU(SSR) byråkratisera ihjäl sig.
Man blir mörkrädd när man läser att det finns folk som fortfarande tycker att Sverige skall gå med i EMU, ett typisk politiskt idiot projekt som EMU kritikerna fick helt rätt om. Sverige har en bra FIAT valuta vars värde avgörs på den fria marknaden i varje ögonblick.
Världen behöver inte fler FIAT valutor, världen har redan två utmärkta världsvalutor i guld och silver som omgående kan användas för all handel.
Sverige ut ur EU(SSR) nu!
Först trodde jag Mattias Lönnqvists inlägg var en lysande parodi på hur eurofilerna argumenterade 2003, sen upptäckte jag att han var folkpartist.....
Ack ja, den gode Mattias borde betänka att ännu värre än att låta folk tro att man är en idiot är att bevisa att så är fallet.
Så kronan har varit konstant fallande mot euron? Eurons första kurs mot kronan var 9:39 (5/1 -99). Sedan dess har kronan oftast varit starkare, förutom de första åren av den senaste (och ännu inte avslutade) ekonomiska krisen. Då skyddades vår ekonomi delvis av den flytande valutakursen.
Och pundet starkt! Jag antar att Mattias inte brukar besöka FOREX-sidorna i finanstidningarna och tydligen lyssnade han inte på Daniel Hannan, men han kanske kunde ha tittat på YouTube-videon som TM postat här ovan innan han begick sitt inlägg.
Mattias,
Varifrån har du fått uppgifterna om att Sverige har haft en konstant devalvering av kronan de senaste åren?
En euro kostar i princip lika många kronor nu som vid tiden för folkomröstningen 2003 medan dollarn har blivit billigare.
Sveriges reala tillväxt har sedan 2003 varit betydligt bättre än eurozonens.
Nu kostar pundet ungefär 10:50... För några år sedan fick man räkna med 14 kronor. Så jag fundrar på att åka på en shoppingresa till London i sommar...
2004-01-01 var växelkursen 9,06 SEK mot 1 EURO. Under perioden som följt har växelkursen under större delen av tiden varit högre.
Undantagen är en kort period i slutet av 2004, liksom från slutet av 2010 fram tills helt nyligen.
Till saken hör då att kronan vid en anslutning skulle knytas till en något högre kurs (jag har försökt hitta siffran, men kan inte hitta den) vilket i sin tur ger en något större devalvering under 2000-talet.
Under 2011 har vi sett en revalvering av kronan gentemot Euron där vi hämtat in värdet på kronan. Det återstår dock att se hur stabil den återhämtningen är.
Så ja, fakta är väldigt tydliga; vi har förlorat privatekonomiskt eftersom vi haft en devalvering av kronan. Man kan -- även om jag inte håller med -- argumentera för att detta är positivt för Sverige, men kom inte med något skitsnack om att kronan inte devalverats under den period som vi stått utanför Euron.
Och ja, pundet är en stark valuta. Under perioden 2004-01-01 fram till nu har den större delen av perioden varit starkare än kronan. Från mitten av 2009 har dock pundet haft en negativ utveckling vilket bland annat beror på dåligt skötta finanser i England; huvudsakligen av Labour men den nuvarande regeringen har inte gjort tillräckligt för att vända utvecklingen. När regeringen väl får ordning på ekonomin borde valutan återhämta sig eftersom Pundet är en internationellt gångbar valuta.
Jämför man pundet mot Euron så har det varit starkare än Euron 2004-2007 och svagare 2008 till nu. De har alltså inte förlorat privatekonomiskt på att stå utanför under den här perioden, men om de inte får ordning på sin ekonomi snart riskerar även de att hamna i ett läge där pundet devalverats på lång sikt mot Euron.
Sedan finns det fler aspekter av Euron än bara valutakursen. Ekonomiskt finns ungefär lika många argument mot som för. Det gällde vid EMU-omröstningen och det gäller nu. Problemet är att de flesta som argumenterar emot EMU (liksom de flesta som argumenterar för) framställer det som att det vore en enkel fråga där det enbart finns skäl mot (eller för) vilket leder till en oerhört polariserad (och felaktig) debatt.
Påståenden som att krisen i Grekland skulle visa att EMU-motståndarna hade rätt är givetvis bara skitsnack och visar på en en oerhört låg kunskapsnivå (eller ett bedrägligt argumenterande)
Världen har redan två världsvalutor i form av guld och silver som omgående kan användas för internationell handel. Fördelen med guld och silver är att ingen politiker eller centralbanksbyråkrat kan påverka dess mängd, värde eller ränta.
Alla FIAT valutor i världshistorien har förlorat hela sitt värde, guld och silver har aldrig förlorat hela sitt värde under tusentals år.
Problemen med valutaunionen EMU har blivit väldigt tydliga när 17 olika ekonomier har en cetralbank med en ränta för alla.
Det konservativa partiet i Schweiz vill införa guld som valuta, det säger väl allt.
Att låsa en valuta till guldet är en gammaldags lösning för forna tiders ekonomier.
Det är inte en särskilt lämplig lösning för dagens ekonomier eller för ett informationssamhälle.
Dessutom är guld ett grundämne som finns i begränsad mängd, medan en modern ekonomi är växande. Att låsa en valuta till guld (och lagra den mängd guld som motsvarar de sedlar som finns i cirkulation) skulle allvarligt hämma den ekonomiska utvecklingen.
Jag vet inte vilket parti du syftar på när du skriver "konservativa partiet i Schweiz". Om du syftar på "Schweiz borgerliga demokratiska parti" så är det ett litet utbrytarparti från "Schweiziska folkpartiet". Mig veterligen har de inget politiskt inflytande och deras förslag är därmed politiskt ointressanta.
Slutligen: krisen i PIGS-länderna är inget bevis på att Euron fungerar dåligt. Det är lokalt skapade problem som kan lösas lokalt. Euron räddar dem istället från att gå devalveringsvägen som enbart leder till fattigdom.
Det finns inga belägg för att guld och silver skulle hämma den ekonomiska utvecklingen.
När Nixon lämnade guldmyntfoten kostade ett ounce guld USD35 och idag kostar ett ounce guld USD 1600. Eitt ounce guld är forfarande ett ounce guld, men dollarn har förlorat nästan hela sitt värde, på grund av politiska beslut.
Hela vitsen med guld och silver är ju att inga politiker eller centralbanksbyråkrater kan tillverka guld och silver, hade de kunnat göra det lika billigt hade inflationen antagligen blivit lika stor.
Hur du än vänder och vrider på det så har mänskligheten inte lyckats producera någon bättre valuta än guld och silver på flera tusen år eftersom de inte går att devalvera.
Sedan frågar jag mig vad är vitsen för Sverige att överge sin egen utmärkta FIAT-valuta som man har full kontroll över till en annan FIAT-valuta som ECB bestämmer över och där vi har ca 2% inflytande?
Well, här är en länk till en duktig ekonom som förklarar EMU problematiken väl.
http://www.newsmill.se/artikel/2011/07/15/d-rf-r-kommer-euron-g-under-inom-n-gra-f-r
När den skandinaviska myntunionen införde guldmyntfot (1873) så satten 1 kg guld till 2480 kronor och i dagsläget så kostar 1 kg guld 268.000 kronor.
Innebär det att vi blivit fattigare? Nej, bara att vi haft en inflation så att alla varor -- inklusive guld -- kostar fler kronor nu än de gjorde 1873.
Det är ingen skillnad mellan en guldmyntfot eller en pappersmyntfot, utan det handlar enbart om hur sedelutgivaren garanterar värdet.
I Bretton Woods systemet så knöt Sverige (och ett flertal andra valutor) sin kurs mot dollarn till en fast kurs. Dollarn i sin tur hade en guldmyntfot där FED garanterade värdet på sedlarna i form av guld, guld som i sin tur lagrades.
Den skandinaviska guldmyntfoten föll pga politiska spänningar mellan de tre länderna, och när man efter WW1 inte längre tillät att sedlar växlades in mot guld så föll guldmyntfoten i skandinavien.
En guldmyntfot skulle vara ett sätt att förhindra inflation, eftersom pengamängden inte kan öka utan att riksbanken (eller vilka som nu är penningutgivare) införskaffar mer guld. Problemet är bara att inflation är ett resultat av ekonomisk tillväxt. Att vara rädd för inflation är att vara rädd för tillväxt, och våra trygghetssystem bygger på inflation.
En guldmyntfot i Sverige skulle effektivt sätta stopp för ekonomisk tillväxt och efter några år skulle våra trygghetssystem krascha; inledningsvis med pensionerna.
För att vara korrekt så är inflation ökad penningmängd och deflation minskad penningmängd.
Som du riktigt påpekar så finns det en absolut mängd guld och silver, plus en nyproduktion på 1-2% per år.
Ekonomisk tillväxt innebär att mer varor och tjänster produceras, utbudet ökar alltså, vilket medför prissänkning (mindre antal gram) i guld eller silver.
Tillväxt skulle alltså medföra lägre priser i guld och silver.
Skicka en kommentar