2008/08/03

RÖDEBY I REPRIS


Dramat i Rödeby då fadern i en av ett ungdomsgäng terroriserad familj till slut tog till vapen med ödesdigra konsekvenser får nu sin fortsättning. Hela händelseförloppet är tragiskt, med enbart förlorare i alla läger.

Nu kommer historien återigen upp till ytan efter det att fadern frikänts och nu framstår ungdomsgänget som än mer ute på hal is. Som yrkesförbrytare och härdade kriminella ljuger de folk rakt upp i ansiktet när det gäller att slippa undan sina straff. "Vi var inbjudna" - men vad f-n! Inte skulle en ensam, utsatt och lätt förståndshandikappad son i en familj som levt med dödsskräck för detta Rödebys svar på Hells Angels, om än i juniorformat, ha bjudit in dessa till sin gård för att göra upp... Varje sekund, varje minut detta offer slapp se sina antagonister måste ha känts som ett ögonblick av ro.

Att håna rättssamhället med uppenbara lögner är tradition bland de som åker likt en pendel in och ut på våra fängelser. Att ett gäng ungdomar i en landsortshåla i Blekinge nu beter sig likadant visar tydligt vilken karriär dessa har tänkt sig i framtiden... Jag har tidigare bloggat om dessa gossar och Rödebydramat här, här och här.

5 kommentarer:

Joakim Draköga sa...

Tänkte oxå skriva om det här, men avstod. Jag kan väl instämma i det mesta, men du glömde en viktig sak. Dessa ligister har ju faktiskt advokater, som förmodligen skulle avrått dem från detta, om de inte visste att det finns en chans att vinna på detta sätt. Då har vi ju en annan vinkel på det hela! Högutbildade personer som går vidare med det här, trots den UPPENBARA lögnen! Det, om ngt, är sorgligt....

Tokmoderaten sa...

Du har så rätt i din oändliga visdom, och vad skönt att vi inte skriver om samma saker...

Joakim Draköga sa...

Jo min visdom är ju gränslös, så även mitt ego... Ibland blir det ju så att vi kommer skriva om samma saker, för vi är ju, i grund och botten, ganska lika....

Tokmoderaten sa...

Ja, vi är som lera och långhalm du å jag...

Mattias Lönnqvist sa...

Jag skulle iofs inte kalla dem för yrkesförbrytare, eftersom de inte försörjer sig på brott. De flesta av dessa ungdomar försörjs (ju) av sina föräldrar.

Sedan saknar jag fortfarande perspektivet föräldrarnas roll i denna konflikt. Jag kan tycka synd om de föräldrar som förlorade sin son (som i ungdomligt oförstånd tycks ha dragits in i någonting som han egentligen inte var en del av) men var var (och är) föräldrarna till de ligister som regelbundet terroriserade en hel familj?