...och det tror jag alla de soldater och officerare som beger sig dit är väl medvetna om.
Det blir ju nästan lite löjligt när pressen närmast rabiat skriker om att Försvarsmakten döljer farorna för de som skall åka till Afghanistan eller redan befinner sig där. Att Taliban-rebellerna som gör livet surt för såväl befolkning som ditsända utländska soldater kan ju inte vara någon nyhet, och att dessa Talibaner har tillgång till vapen som kan penetrera såväl pansarfordon som opansrade jeepar är inte heller något som kommer som en blixt från klar himmel...
Det är så typiskt Sverige och vår naiva media att börja gapa om att dölja händelser för folk som redan vet hur verkligheten ser ut. Det man vill dölja är för motståndaren att Sverige är ett litet fegt land som kommer ta hem sina soldater när den första RPG-7:an träffat sitt mål och lemlästat 5-10 av våra unga grabbar. För så blir det, ty i Sverige vill man inte låtsas om att krig är hemskt, att folk dör och skadas och att det är ett pris även vi får betala om vi vill vara med och "leka med de stora grabbarna". Men när, inte om, våra liksäckar börjar fyllas och vi har begravt några frivilliga soldater så kommer media i Sverige slå bakut, och skriva om undermålig utrustning och hur fel det är att vi svenskar skall vara med och slåss...
Med den argumentation som förs på SvD så skulle med största sannolikhet vårt enda bidrag i Afghanistan kunna vara några stridsvagnskompanier med tunga Leopard 2-vagnar (Strv 122). Dessa står oftast emot RPG-7 och förlusterna kan bli noll. Men det är folk på marken som behövs, det är soldater som visar välvilja och mod afghanerna vill se. Att jag sedan tycker att vi gott kunde ha fler pansrade fordon och färre löjliga jeepar är en annan sak.Men alldeles oavsett om det är ett Stridsfordon 90, en SISU eller en Patria så kan den lätt slås ut av en duktigt skytt med ett buret pansarvärnsvapen, som till exempel RPG-7...
Inlägg
5 kommentarer:
Det är väldigt lätt att sitta här hemma och vara kaxig. Du anslår i ditt inlägg en fruktansvärt arrogant ton mot de som verkligen gör jobbet därnere. Tyvärr är du inte ensam om det. Det har blivit alldeles för vanligt att svenska debattörer gör så. Låtsas som att det har betydelse vad de tycker. Debatterar som om det är deras något sneda uppfattning om människolivets värde som är den rätta.
Soldaterna i Afghanistan är frivilliga. Det innebär att deras deltagande styrs av ett avtal mellan dom och Försvarsmakten. Det innebär också att det är soldaterna själva, INGEN annan, som avgör vilka offer som är nödvändiga. Du har tyvärr inte ens en moralisk rätt att ha synpunkter i frågan.
Visserligen löser vi lite andra uppgifter än danskar och britter, men det är ändå lite lustigt att de nyttjar sig av svenska stridsfordon och pansarbandvagnar i Aghanistan, men inte vi. Norrmännen löser snarlika uppgifter som vi och de tog också med sig stridsfordon 90.
Nicke: Jag har ingen ambition att sitta här hemma och vara kaxig. Jag högaktar de som åker till Afghanistan frivilligt, och vill att dessa åker dit med de bästa förutsättningarna man kan ha och klara sig hem oskadda efter att ha gjort ett bra jobb i ett svårt område. Det har jag all rätt i världen att tycka... Att de sedan är medvetna om riskerna innan de skriver på avtalet med FM är jag säker på. Jag tror du har missuppfattat mot vem jag riktar udden, jo mot pressen som försöker få det att framstå som om soldaterna är omedvetna om att fienden förfogar över dödliga vapen. Soldaterna har jag inte "klankat" på och kommer aldrig att göra det heller...
"Att jag sedan tycker att vi gott kunde ha fler pansrade fordon och färre löjliga jeepar är en annan sak."
löjliga? Praktiska och och mer lämpade för de uppdrag som styrkan ska lösa är en bättre beskrivning.
Jag skulle hellre åka omkring i en TLC än en strf90 bland lokalbefolkningen. Kommer du i ett stridsvagnsliknande fordon så kommer du provocera en hel del människor och resten blir bara rädda. Men kommer våra grabbar i en bil så blir mötena med byborna betydligt lättare. Garanterat.
Det tror jag också Andreas, och i kontakten med de civila så gäller det att skapa bra relationer. MEN när man rör sig i osäker terräng, eskorterar eller patrullerar, se till att skyddet är anpassat efter de hotbilder som finns. Sedan tror jag definitivt att de på plats vet f-n så mycket bättre än mig om vad som behövs och i vilka kvantiteter. Av de jag känner som varit i Afghanistan var dock åsikten att bristen på pansrade transportforden ett ständigt återkommande missnöje...
Skicka en kommentar