DEN SOMMARTALANDE STALINISTEN

Centrala Gnesta är egentligen en fruktansvärt tråkig plats. För trots att det annars så trevliga samhället som fostrat Gnesta-Kalle och undertecknad växt upp i den vackraste av bygder och i en bildskön inramning så har man totalt misslyckats med att skapa något trevligt av Gnesta centrum. Visst kan stambanan som skiljer tätortens kärna från vattnet spela in, men när man tittar på platsen mellan Medborgarkontoret, Humbles bageri och en vedervärdig styggelse till byggnad som tidigare inhyste postkontoret så ryser man till. Det anskrämliga och tråkiga "torget" kallas för Strömmen-torget, och på just denna plats som får den normalfuntade människan av i dag att tänka på DDR light så höll passande nog Lars Ohly sitt sommartal i gassande solsken.

Lars Ohly har sommarstuga utanför Gnesta, och därför har väl just Gnesta blivit platsen för kommunistens sommartal. Tidigare har man haft den gamla festplatsen Vackerby Hage som proletariets egen scen. Nu är den gamla folkparken nedgången, sliten och på gränsen till fallfärdig - sålunda precis som Vänsterpartiet har blivit efter att ha sålt sin själ till Mona, Peter och Maria. Ett vänsterparti som sviker sina ideal för makten är hopplöst illa ute, titta bara på Sundbyberg där det tidigare Vänsterpartiet var ett parti med ideologisk ryggrad, med ett patos som förvisso var milt sagt snedvridet i mina ögon men ändå tydligt och ambitiöst. Vänsterpartiet av idag i Sundbyberg är ledda av en nickedocka som sålt smöret men glömt pengarna, en man vid namn Bert Jagerby som sviker alla de som röstade på Vänstern för att de skulle vara något helt annat än gäng viljelösa marionetter. Den utvecklingen vi sett i Sundbyberg kommer även i riket framledes, var så säkra.

För trots att Ohly hävdar att väljarna skall avgöra vilken tyngd hans kritik mot sin nya ledare genom att lägga rösterna på Vänstern så vet han att det blir till att lägga sig platt för det stora partiet. Alldeles oavsett vilken kritik som Ohly idag kastar åt Mona och språkrören så vet man att den dagen då olyckan kan vara framme och den rödgröna röran skall prestera en regeringsdeklaration så kommer Israel inte benämnas en skurkstat, och trupperna i Afghanistan kommer att bli kvar, eller...? Just när det gäller Afghanistan så är det ju svårt att få grepp om vad sosseriet vill eftersom Mona är stum, och buden från de olika andra röda företrädarna spretar åt alla möjliga håll. Skall man lyssna på Urban Ahlin, som är utrikespolitisk talesperson för SAP, så kommer Ohly inte få sin vilja igenom...

När Mona skapade den rödgröna röran så mobbade ju den elaka tanten ut stackars Lars. I den här situationen skulle Vänsterpartiet enligt mig ha agerat helt annorlunda. Visst, det var helt rätt att börja tjura och framstå som man är ett mobboffer, ständigt utsatt för oförrätter. men när Monas utsträckta hand efter många om och ännu flera men kom så skulle Ohly fortsatt att vara kränkt. Ett vänsterparti som kunde vara opposition mot både oppositionen och regeringen hade haft stora möjligheter att attrahera fler missnöjda sossar på vänsterkanten än det likgiltiga och intetsägande parti vi i dag ser när vi tittar på just Vänsterpartiet. Vänsterpartiet skulle prompt med Monas gäng, och det kommer man få lida för framöver. är olyckan framme i slutet på september 2010 så hade ett starkt vänsterparti ändå kunnat göra anspråk på ministerposter och makt med ett bra valresultat i ryggen.

Med den likriktning vi ser hos de rödgröna av i dag så kan vi nog tack och lov glömma att Ohly för ovanlighetens skull gör ett bra val. Nu blir det till att fokusera på 4%-spärren istället...

Slutligen vill jag uttrycka min stora glädje över att Ohlys lag Djyrgården denna afton besegrades av ärans och hjältarnas lag på Råsunda. Må Ohly (...och Reinfeldt) bli ledsna när allsvenskan är färdigspelad och Djyrgården återigen har förpassats till en serie som bättre passar lagets oskicklighet.

Länkar: AB, DN, SvD, Kenta