Det fanns en tid, tiden innan jag började arbeta i vården, då jag var en riktig homofob. Bögar och flator var läskiga och obehagliga, och dessutom sjuka i huvudet - så tyckte jag då. Men alla sympatiska bögar i vården öppnade mitt sinne, homofobin försvann, tolerans och respekt för alla människor alldeles oavsett vad man tände på genomsyrade den nya insiktsfulla Fredrik.
Men det finns ju mörka, oupplysta gömmor där homofobin lever kvar. Ofta är det platser där urmännen härjar, där kvinnorna är få och där starkast är tuffast. Räddningstjänsten har ju numera en böckling som brandchef i huvudstaden men inte så mycket mer, på byggarbetsplatser och i militären är det inte så lätt att ta sig ur garderoberna. Och så då idrottens värld...
Ja, då menar jag ju inte konståkning, tävlingsdans eller andra könsutplånande sporter utan manliga idrotter - som fotboll, ishockey, speedway och allt sådant som fostrar små pojkar till att bli riktiga män. Vem kan låta bli att dra Liston Söderbergs förtalsliknande påhopp ur fjärrminnet när homofobin i sportvärlden förs på tal? Vem glömmer Curt Lundmarks konstaterande att det inte finns några bögar i hockeyn? Ingen som känner sig kränkt av generaliseringar tror jag.
Nu har ju den italienska förbundskaptenen i fotboll Lippi trampat i klaveret. I hans värld finns inga bögar i den italienska fotbollsfamiljen, men Lippi glömmer ju en sak - alla italienska män med några få undantag är ju mer feminina till sin läggning än Jean-Pierre Barda eller en utspökad Babsan. Den ultimata italienska fotbollshunken med sina rakade ben, sitt lätt sminkade anlete och sin förmåga att ligga och grina på planen är ju i mer kvinnlig än vad Cicciolina någonsin varit i sina filmer... Lippi tycker att homosexualitet är perverst och det leder in mig på ett ämne som det inte finns så många historier om, nämligen italienska stordåd i krig.
Året var 1940, och Hitler hade kastat sig över Frankrike. På någon månad så slogs den franska armén föga förvånande söner och samman av den tyska krigsmaskinen. När fransmännens hade börjat inhalera för sin sista suck så vågade även Italien blanda sig i kriget på Tysklands sida. Den 10 juni 1940 förklarade Mussolini stolt att tärningen var kastad - att det inte fanns någon återvändo. Italien anföll Frankrike några dagar senare med 500.000 italienska urmän mot knappt 80.000 nästan lika patetiska fransmän. Det gick jättebra, eller kanske inte. Som längst lyckades italienarna bryta in 2 kilometer längs med kusten och "befria" 65% av gränsstaden Menton. I Alperna däremot visade däremot de italienska männen att perversioner låg dem varmt om hjärtat.
Utanför den franska staden Briancon låg ett franskt fort som försvarades av 17 man med en lätt kulspruta. Detta fort stormades av den italienska infanteridivisonen "Assietta" med knappt 11.000 man i sina led. Efter tre dagars hårda strider höll fransmännen ut med en lätt skadad iinne i betongbunkern, medan italienarna förlorat cirka 300 soldater. Den italienska divisionschefen kliade sig i skägget och funderade på hur han skulle kunna knäcka denna hörnsten i det franska försvaret. Svaret blev bakterologisk krigföring...
Det franska fortet fick sitt dricksvatten från en vacker alpbäck. I denna bäck tömde italienarna sin latrin, 10.700 italienska soldaters bajskorvar av tarmpasserad pasta. Svaret lät inte vänta på sig, fransmännen blev sjuka och gav upp för den italienska övermakten. Vad är då värst i den italienska sinnesbilden, att ha fotbollsspelare som gillar folk med samma genitalier eller att i krig bjuda motståndaren på faeces? Jag vet vad jag tycker iallafall.
Varför då kasta skit på de homosexuella som iallafall står upp för sin läggning, varför kränka de som öppet visar det som 28 miljoner italienska män vägrar att erkänna trots att minspel och beteendemönster hade fått hela den italienska manligheten att flyta in alldeles utmärkt på Pride-festivaler världen över.
Så stå upp ni italienska män, stå upp för er fjollighet och erkänn att det minsann finns en eller annan böckling i Gli Azzuri av denna dag.
9 kommentarer:
Hahahaha! En God förgyllning av en fredag eftermiddag på jobbet.
Trevlighelg!
Detsamma till dig, Daniel!
Snyggt!
Halva inlägget går åt till att förklara hur fördomsfri du är och hur du avskyr generaliseringar för att därefter spy ur dig en massa galla om Italien och dess innevånare samt uttala dig om sådant du saknar kunskap om.
Om du ska använda Italiens insatser under ww2 som exempel på hur italienaren är till karaktären hur ska du då med tanke på Sveriges vända kappan efter vinden-taktik under samma period beskriva svensken?
Ett löjligt och raljerande inlägg som är minst lika pinsamt som Lippis uttalande.
Jonas,
Vad tråkigt att du ser det på det sättet - jag som bara vill provocera italienare...
Får man fråga varför?
Har frugan din lattjat i Rimini?
Hur kunde veta det? Har du italienskt blod i dina ådror, don Jonaso?
Hur kunde du gissa det?..Einstein!
Jag är svenskt med italienskt blod i ådrorna (som du beskriver det)och finner ditt raljerande om Italien osedvanligt korkat.
En ursäkt är väl okunskap och fördomar.
Tråkig ändå tycker jag eftersom jag finner många av dina andra inlägg vettiga.
Självklart kan jag be om ursäkt för mina grova generaliseringar och plumpa påhopp. Men på samma sätt som jag i detta inlägg kastar skit på den italienska mannens attraktionskraft på svenska kvinnor och oförmåga att slåss i krig så generaliserar jag ju om väldigt många andra grupper. Det finns ju trevliga sossar, även om det är svårt att tro när man läser mina inlägg. Förmodligen ligger det en hel del avundsjuka i det här inlägget, kanske beroende på att min kvinna alltid skriker "Benito, Benito!" när hon 'kommer'...;-)
För övrigt tackar jag för erkännandet att mina andra alster är läsvärda.
Min skriker "Silvio";)
Gällande italienarens stridsförmåga (som du inte har en susning om) så slogs min Farfar i motståndsrörelsen i Norditalien under kriget och de killarna och tjejerna kunde slåss.
Plockade bla Musse när Gestapo försökte smuggla ut honom ur landet.
Om man ska ta ditt inlägg som värdemätare borde en sådan aktion varit omöjlig eftersom en enda tysk soldat borde ha kunnat slå ut hela den italienska plutonen med en knölpåk.
Italien har idag trupp i såväl Irak (Al-Nassiraja) som Afghanistan och det finns garanterat både stukade irakiska "rebeller" och tilltufsade Talibaner som kan vittna om italienarnas stridsduglighet.
Italiens tillkortakommanden i ww2 (den reguljära stridsmakten) beror mer på bristande motivation i och med att italienarna inte är lika lätta att styra som tyskarna (är övertygad om att man kan styra det landet med en visselpipa) samt dålig utrustning.
Nåväl..även om ditt inlägg var plumt och uppbyggt på fördomar gillar mycket av det andra du skriver.
Har samma politiska hemvist som du samt har även bott i Sumpan i många år så det finns kanske en chans att vi kan komma överens om andra saker.
PS: Min kommentar om tyskarna var en medveten generalisering...
Skicka en kommentar