Det är historiskt att Försvarsmakten för första gången sedan jag började intressera mig för nationens säkerhet visar ett "plus"-resultat. Och visst är det bra att myndigheten har fått koll på sin ekonomi, men frågan är till vilket pris...?
Egentligen tycker jag att det är otroligt att den pyttelilla försvarseffekt vi får för pengarna kan kosta nästan 40 miljarder kronor. För de pengarna får vi ju ett flygvapen där piloterna har minst övnings- och flygtid i hela den moderna världen, och ungefär lika mycket tid i skyarna som sina nordkoreanska kollegor. Vi får en armé som är en pappersprodukt där i princip inga gripbara fältförband finns att tillgå och vi får en marin där de tilltänkta spjutspetsarna i ytattack-förmågan aldrig blir färdigrustade. Sverige är och förblir ett säkerhetspolitiskt vacuum i vår del av världen och försvarsminister Tolgfors är nöjd med att försvaret kostar mindre.
Har nu Försvarsmakten mäktat med att mot all vett och sans skära ner sina kostnader med över 2,5 miljarder kronor så hade det väl inte mer än rätt att verksamheten får ta med sig de intjänade slantarna till kommande verksamhetsår - för att börja skapa något som med lite fantasi kan påminna om ett nationellt försvar. Man skulle ha behövt alla dessa kronor och ören för, att kanske och om vi har tur, om ett tiotal år kunna sätta handlingskraft bakom de genomskinliga floskler och tomma ord som vår så kallade solidaritetsförklaring är.
Vad ger det för signal till en verksamhet som genom politiskt falskspel och naivt önskedrömmande förvandlats från en vålmående svensk tiger till en anorektisk och benig hyena? Spara pengar ni, effektivisera er verksamhet och se till att det finns pengar över - så kan vi fylla hålen i statsbudgeten med pengar som borde vara öronmärkta för att skydda landets innevånare. Precis så tror jag att man upplever situationen på Lidingövägen, på förband och skolor i detta nu. Man lider av att sitta på en kronisk svältkur, och när man sedan har sparat i hopp till en saftig Angus-burgare så tar den elake Sten den och ger till någon annan. Som tröst får man sedan en kall micro-burgare av märket Billys som man kan få värma upp om man ber snällt och betalar för elen...
Sten Tolgfors tar de 2,5 miljarder som Kronan sparat in genom att sänka sina förmågor ännu lite mer och lämnar sedan i sin outsägliga vishet tillbaka knappt 40% av detta för att "omställningen skall kunna fortsätta". Grannländerna satsar mer på sitt försvar för varje budget de klubbar igenom, Sverige drömmer vidare om den eviga freden och en demokratisk arvsfiende. Hur kommer Kronan framöver se på ekonomiskt hushållande när det man sparar går till någon annan? Kan tvångsmatandet av de bulimiska beväringarna jag skrev om tidigare ha något att göra med det faktum att man hellre käkade upp försvarsanslaget än att man gav det till de som redan varit så snåla och ogina? Mycket möjligt faktiskt.
De där 1,5 miljarderna som Tolgfors stolt lämnar över till överste-siaren Anders Borg skulle ju till exempel kunna användas till att ge våra piloter den flygtid och de övningar de behöver för att utvecklas. Man skulle kunna använda slantarna till att se till att våra moderna korvetter också fick vapen som innebär att man kan skydda sig själva och man skulle kunna använda överskottet till att sätta upp en organisation där även Sverige kan sätta upp sin egen snubbeltråd. Men så blir det inte, och det mest bisarra i hela det här skeendet är att det är mitt eget parti, det tidigare så försvarsvänliga Moderaterna, som vanvårdar det anorektiska försvaret till dödens rand. Jag skäms faktiskt, och det rejält...
Extremt läsvärt i ämnet är som vanligt Wisemans Wisdoms, som kan mer, vet mer och skriver bättre än mig i ämnet. Titta till hans partsinlaga här...
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar