Efter att gått igenom sju stycken bloggar skrivna av eldsjälar för eldsjälar så är det dags att sätta den slöa gaffeln och den vassa kniven i den blogg som skrivs av fullfjädrade journalister. Politikerbloggen skall tydligen vara en blogg för alla och envar som är det minsta intresserade av att höra det senaste skvallret inifrån maktens katakomber. Och just här blir det ju svårt, eftersom alla andra recenserade bloggar har sina rötter i ett visst parti, en idologi eller en gruppering av likasinnade - och här är det nyhetsmedia om alla.
Politikerbloggen kan man ju få till journalisten Niklas Svenssons adopterade "barn", en blogg han närde vid sin barm och som han utvecklade till den dagen då Expressen lockade "hem" honom från TV4. Och väl hemma i Expressen-huset så startade Niklas upp en gammal blogg i malpåse vid namn Politikbloggen. Uppfinningsrikedom när den är som bäst, eller hur? Men även Niklas Svensson såg riskerna med sammanblandning och sin gamla arbetsplats, och nu heter det nya alstret Riksdagsrummet istället...
Numera så drivs Politikerbloggen av en man som med sin tunga utforskat den förre statssekreteraren Ulrika Schenströms munhåla på en restaurang i centrala Stockholm. Schenström fick gå medan Pihlblad nu ammar Niklas Svenssons växande baby - Politikerbloggen.
Att jämföra proffsbloggen med amatörbloggarna är inte så lätt, och jag får därför hålla mig till lite andra normer när denna recenseras enligt följande:
Politiskt korrekthet: Eftersom man skall vara en neutral, granskande blogg i sann journalistisk anda så är det ju gjutet att den politiska korrektheten måste hållas på ett minimum. Att sedan den bloggens högsta höna, Anders Pihlblad, haft den goda smaken att hångla upp Schenström inför pappa Razi är ju också det en härlig väg att utveckla den politiska journalistiken på. Men för att återgå till korrektheten igen då... De skjuter lågt, de slår lågt och kan ofta ses som det politiska vardagslivets svar på Se och Hör, med snygginglistor och makabert skvaller och avslöjanden som väcker uppmärksamhet. Betyg: 5 Kommentar: Som kritiskt granskande journalister är resultatet givet, det kan bli bara högsta betyg...
Humor: Inte alls den här bloggens starka sida, även om några små anekdoter ibland blir roliga på ett kanske inte alltid roligt menat sätt. Men utger man sig för att vara seriösa journalister så är det kanske så att man inte skall vara rolig. Betyg: 1 Kommentar: Inte så mycket att kommentera, avsaknaden av humor balanseras upp av att man vevar sin spinkiga armar i alla riktningar och utan pardon. Snygginglistorna från Almedalen är ju skoj, men knappast humor.
Språkbruk: Är man journalister så är man ju utbildad på att hantera språket på bästa sätt, och det gör man ju faktiskt också. Men med utbildning så dör efter tag själen och lågan slocknar i skrivandet - det blir bara ett jobb, och vem som brinner mest av den avlönade skribenten och den som gör det för sin övertyglse är väl rätt självklart. Betyg: 3 Kommentar: Journalistisk grundkurs blandat med lite sensationssökande och det blir Politikerbloggen...
Skönhet: Inget att anmärka på men ungefär lika spännande som en fabrikstillverkad köttfärssås. Bra med bilder, och bra bilder dessutom. Lättläst och strukturerat, men så har man ju en rikstäckande TV-kanal i ryggen. Med ett sådant stöd skall det vara bra, men det kan också bli mycket bättre med lite större engagemang. Betyg: 3 Kommentar: Hyfsat snyggt, men ack så tråkigt.
Totalt får Politikerbloggen ett betyg på 12, och delar därmed en tredjeplats med den vedervärdige mannen från Furusund men efter såväl Opassande som Alliansfritt. På onsdag vankas det HAX och om precis en vecka kommer moderatkollegan Kent att få sin dom.
Tack och Bock, Stupstock!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar