NÅGON SOM MINNS ÅSA TORSTENSSON...?

Med risk för att återigen trampa våra alliansbröder och allianssystrar på tårna så kan jag en dag som denna inte hålla igen när Maud återigen öppnar munnen och berättar för Sverige att vi hade haft ett välfungerande transportsystem bara Mauds parti hade fått besätta posten som infrastrukturminister. Själv tänker jag tillbaka på Åsa Torstensson och hennes gedigna arbete som infrastrukturminister när jag läser vad Maud gräver fram ur en insnöad busskur eller en snödriva över en igenisad växel vid Årstaberg. Jag tänker på hur inkompetent Catarina Elmsäter-Svärd måste vara som på bara några månader hinner kvadda allt det som Åsa Torstensson byggde upp på fyra år...

"Det fanns en anledning till att jag ville att en centerpartist skulle ha infrastrukturminister-posten" berättar Maud efter att krasst ha konstaterat att om vi bara hade skjutit till mer pengar så hade snöstormen passerat över Danmark eller Nordnorge. Regeringen satsar mycket slantar på infrastrukturen, men även jag kunde önska mig mer. Men att börja orera om att mer pengar hade varit lösningen på den vädersituation vi fick uppleva under torsdagen och fredagen är ren och skär populism, sådant man kanske tar sig för när ingen vill lyssna på vad man har att säga i andra frågor.

Även KD och till viss del även FP tycker att det saknas tillräckligt med ekonomi i vår infrastruktur, men inget av de partierna går ut och säger att de minsann skulle ha gjort ett bättre jobb om bara deras parti hade fått sitta på Catarina Elmsäter-Svärds kontor. KD och Folkpartiet säger det jag säger, och som förmodligen även vi moderater begriper - att det kan behöva satsas ännu mer för att komma tillrätta med landets transportssytem. Det är en infrastruktur som med sosseriets kohandel med ett parti som vill ha in häst och vagn på huvudstadens gator faktiskt behöver både tid och resurser för att återhämta sig.

Det krävs naturligtvis också en bra ledning, från ansvarigt statsråd via verkschefer och ner till förmannen för rallarna eller tunnelbyggarna för att ro det i hand. Jag är trygg i att Catarina Elmsäter-Svärd är rätt person att leda sina underhuggare, jag var inte alls lika säker på att Åsa Torstensson, ditplacerad av Maud Olofsson, var det. Centerpartiet hade chansen, och hade Åsa Torstensson gjort det hon skulle hade hon säkert fått sitta kvar. Ingen minns någrs stordåd från Torstensson men den minnesgode kommer ihåg en blek minister som ingen riktigt ville ta på allvar...

OK, då har jag fått skriva av mig lite morgonfrustration efter en gårdag då jag reste i timmar för att ta mig till arbetet och i timmar för att ta mig därifrån. Men vad göra när vägarna var polerade till isgator av en vind som skapade drivor? Det kom en buss med en stackars chaufför som förmodligen fått höra på det ena och det andra av de som var kalla och övergivna innan han dök upp. Dagen innan hade jag förbannat en försening på fem minuter, men igår var han som dök upp med sin buss en hjälte i mina ögon. Inga ekonomiska medel hade kunnat stoppa ovädret från att fram där det drog fram.

Jag vill Centern väl, vi behöver Centern lika mycket som Centern behöver oss. Vad vi inte behöver är en populism som går över i att kasta skit på andra för sånt man inte kan rå över eller statsråd som inbillar sig att allt skulle vara frid och fröjd bara det egna partiet fick ta hand om ett ansvarsområde som man har synpunkter på. Det enda som känns skönt är att grodorna hoppar för fullt trots att det är iskallt ute. Kanske, kanske kan vi se en vår i fjärran - även för ett parti som måste skärpa sig...

Länkar: SvD, DN

Blogg: Ekonomisten, Böhlmark, Kent