NÄR MAN SKÄMS ÖVER ETT SPRÅKRÖR...

De senaste dagarna har centralhallen på det som under vintern i Sverige anno 2009/2010 skall föreställa en järnvägsstation med namnet Stockholms centralstation mest påmint om myrornas krig. Förtvivlade resenärer som inte kommer iväg, förtvivlade människor som väntar på någon när och kär - alla i enda klagande, gråtande och förtvivlad gröt mitt i kaoset. Inga tåg dit, inga tåg hit och naturligtvis hade det inte varit så här illa om bara den skäggige mannen från Kalix hade haft något att säga till om...

Miljöpartiet har två språkrör, en kvinna som på många sätt är rätt fantastisk och så den där skäggige mannen från Kalix som mest påminner om något som katten släpat in. Frågan är om inte Peter Eriksson, som den skäggige mannen även kallas, just denna dag och i flera medier inte skämmer ut sig totalt. I dag kan vi nämligen läsa att vintern är regeringens fel, att igenfrusna växlar och nerisade spår är regeringens fel, att uteblivna infrastruktursatsningar under de åren då just Miljöpartiet idkade utpressningspolitik mot ministären Göran Persson också är regeringens fel - kort sagt så är det helvete alla tågresenärer dessa dagar få genomlida ett resultat av den kalla handens politik, alliansens politik.

Men tror Peter Eriksson på fullaste allvar att Svensson är så korkad att man köper hanses svammel om att tågen kommer att gå enligt tidtabell bara Mona får flytta in på Rosenbad och Peter Eriksson löser av Åsa Thorstensson som infrastrukturminister? Tror han på fullaste allvar att väljarkåren inte ser var någonstans bristerna dök upp? Det här är ingenting som raserats på 3 år av en Alliansregering som faktiskt tagit tag i problemen. Nädå det här kaoset beror på 12 år av vanstyre när Peter Eriksson drev igenom järnvägar i obygden kring hemorten Kalix men sade njet till allt vad satsningar hette runt storstäderna. I Peter Erikssons värld är det bäst att bygga järnvägar där inga reser, ty då finns det färre som klagar på eventuella förseningar.

Alliansregeringen har sett till att Citytunneln under Stockholm har börjat byggas och den så kallade "getingmidjan" mellan Södra station och Centralen snart bara är anorektisk istället för avsnörd. Regeringen satsar, det gjorde aldrig de rödgröna under utpressningseran. Då var det långbänk på långbänk, ingenting hände...

Peter Eriksson vurmar idag för alla de som lider alla helvetets kval på perronger och väntsalar, men han glömmer medvetet bort alla de som åker buss till och från sina arbetsplatser och resmål. Nya vägar finns inte i hans skalle överhuvudtaget, och är det kaos på vägarna nu så kan ni ju föreställa er hur det ser ut när Stockholm växer med ett Linköping vart tredje år ungefär och Peter Eriksson vägrar nya vägar.

Och så Fru Fågelholk från Nacka då... Kan hon inte knipa igen en endaste gång? Återigen ett sådant där odödligt citat som får mig att tro att lampan verkligen lyser när ingen är hemma. " -Det är bättre än att sänka skatterna att se till att människor kommer fram, till jobb, till dagis och till skola. Det är något som vi rödgröna kommer att prioritera." Det konstiga är att man trots skyhöga skatter under sin egen regeringstid inte mäktade med att se till att våra vägar och järnvägar fick de slantar som behövdes för att hålla dessa i fullgott skick. Man kunde det inte i högkonjunktur, man kommer inte kunna det framöver heller. Mona sprutar ur sig tomma ord i samma takt som en magsjuk spyr.

Ingenting kommer att bli bättre för infrastrukturen med Mona Sahlin och Peter Eriksson i en regering oavsett vilka löften de delar ut dessa dagar. De rödgröna flosklerna faller från skyn som snön har gjort denna vinter, minnena över de egna misslyckandena är som bortblåsta av snöstormar och bara väljarna väljer rätt om lite drygt 7 månader så kommer helvetet förvandlas till ett paradis över en natt. Någon som tror på det...? Nä, tänkte väl det.

Länkar: DN, SvD, AB, Kent