Som motståndare till onödiga skatter höll jag på att sätta Toscakakan som jag åt till frukost i halsen denna morgon, i flera olika medier lyfter man fram nyheten att ett centerpartistiskt kommunalråd vid namn Stefan Hanna vill införa en straffskatt för oss livsnjutare. Toscakakan satt någonstans i trakterna av adamsäpplet när jag lyckades skölja bort den med den där iskalla Fantan som aldrig smakar så gott som till frukost, och jag bestämde mig för att gå till grunden med dessa hårresande vidrigheter till nyheter.
Jag letade rätt på Stefan Hannas blogg, och det var då som all min ansträngning för att få i mig en god frukost höll på att vara förgäves - känslan av äckel slog emot mig. Inte nog med att han uppenbarligen är kvar i "val-mode" och en avancerad form av självcentrering den gode centerpartisten, han skriver också sina inlägg på en dator utan svenska bokstäver och utan frågetecken sedan någon vecka tillbaka. Det borde vara straffskatt på sånt, tycker jag. Att behöva läsa något som ser estetiskt vulgärt ut och som dessutom lite subtilt andas andemeningen att vi fetton måste bidra med mer än den redan skyhöga momsen på vårt drivmedel borde beskattas är jobbigt och utpekande. Skribenten, i detta fall mannen med ett ofullkomligt tangentbord, borde få betala en femhundring till statskassan för varje gång han skriver kaloriintag eller uttalar sig negativt om godis...
Centerpartiet har det inte lätt just nu, med opinionssiffror som pekar ungefär lika brant neråt som min BMI-kurva pekar brant uppåt, och jag inbillar mig att ingen av oss fetknoppar framöver lär ägna en tanke åt att stötta ett parti som vill göra oss lite fattigare. Vi konsumerar mer än genomsnittet på godsaker, kanske också på sådana drycker som redan är straffbeskattade - och vi bidrar till statskassan på ett sätt som borde ge oss respekt istället för hånfulla bloggpostningar. Tänk om alla var renlevnadsmänniskor? Tänk om alla var "vita" och gav fan i den där goda pilsnern till middagen som gett den där härliga ölmagen som man kan leva av om tiderna blir svåra? Tänk om inte vi konsumerade? Skulle inte samhället stå inför en kollaps då? Skulle inte den nyss genomlidna finanskrisen då framstå som en promenad i parken, Stefan Hanna?!
Det talas om livslängder, det skrivs om hur man skall leva och allt rimmar illa med frihetsidealen. Vill jag förkorta mitt liv genom att dricka Fanta och äta Tosca-kaka till frukost är det väl upp till mig, och vill Stefan Hanna skriva bloggar där "?" skrivs (fragetecken) så är det väl upp till honom. Själv kommer jag ta mig friheten att äta mig till en för tidig död, men där jag ändå kommer avluta livet med ett leende på läpparna och förmodligen med Jesses bearnaisesås i mungipan och en tom flaska Saku Kuld i högernäven. Det är mina val, min frihet och mitt öde. Straffbeskatta inte mitt sätt att leva!
Inlägg
9 kommentarer:
Jag orkar inte läsa vad han har skrivit, men mina mäktiga 94 kilo till trots tycker jag nog att om man ska dra in kulor i skattekassan på något så är godis ett bra alternativ. Ett av de bättre faktiskt.
(Dessutom smakar hemkokt godis mycket godare än billigt färg-, konsistens- och smakämnesgodis)
Mvh
Den eventuellt blivande skattesmitaren
Hehe, måste säga att "val mode" kunde tolkas som en klädkollektion passande för de diskuterade :-p
Problemet ligger i att man som ansvarstagande för sin sunda livsstil inte vill vara med och betala för medmänniskors oansvariga frosserande, rökande eller drickande vilket leder till by-pass-operationer, kollapsande leder, lungcancer, skrumplever och många många andra sjukdomar. Det är denna vinkling som gör oss renlevande medmänniskor arga. Varje last borde beskattas såpass att samhällskostnaden kring dem täcks av konsumtionen av "varan".
Vänliga hälsningar,
Mats
...vilken fruktansvärt djupsinnig analys. "ÖÖH JAG ÄR ETT FETTO Å JA VILL ÄTA GODIS" - tack. Seriöst, du presenterar ju inte ett enda argument i frågan som inte består av "jag ska fan ha godis om jag vill det". Säg något om allmän sjukvård och renlevnadsmänniskornas tendens att betala mer till staten för att stödja din övervikt, istället. (Hemlis: lösningen är att ta bort tvånget för mig att betala din sjukvård - då får du frossa hur mycket du vill)
Oscar: Tobaksskatten täcker långt ifrån kostnaderna för rökningen, vägskatter och alla avgifter för bilåkande knappast olyckorna på vägarna och underhållet av desamma. Varför skall feta människor alltid demoniseras? Varför skall jag betala din sjukvård om du klantar dig och halkar? Varför skall jag betala din sjukvård ifall du sätter din fiberrika brödskiva i halsen för att du slarvar med tuggandet och får andningsstopp, blir hjärnskadad och en "grönsak"?
Varför skall vi överhuvudtaget ställa upp för varandra? Jag tuggar maten ordentligt, jag tassar försiktigt fram på de hala trottoarerna - men så äter jag rätt onyttigt. Varför bara straffa en sorts självdestruktiva människor...?
Det ska du förstås inte. När mina framtänder faller ut av mitt snusande hoppas jag på att få betala för det helt själv. Detsamma gäller om jag halkar mycket oftare än andra människor och så vidare.
Varför, förresten, prata om att "straffa"? Vad är det för sosseretorik? I argumentationen för jobbskatteavdrag är ni väldigt snabba med att snacka om incitament - funkar dessa inte i några andra fall än när folk ska jobba? Dessutom argumenterar du ju inte ens emot mig. Det du säger är i praktiken "men han också isåfall!!!" som någon jävla femåring.
Såhär va. Antingen så har vi en förmyndarstat som försöker föra private och social cost mot varandra (eg vägtullar, tobaksskatt etc) med allmän sjukvård - men då får det fan gälla alla, inte bara rökare eller bilförare för att nån pajasminister tycker sig kunna få stöd för att trycka till vissa grupper; eller så får folk ta hand om sin egen skit och ansvar för sina egna handlingar.
Moderaternas politik, och, i förlängningen din egen argumentation (jag trodde och hoppades förresten att du skulle sluta vara M-cheerleader efter valet men tji fick jag), är extremt inkonsekvent.
Den där sista raden tog Oscar. Jag har absolut inte ambitionen att vara någon cheerleader, men eftersom vårt parti är tyst som i graven medan sossarna krisar så är det lite svårt att försöka plocka upp plus och minus med vår egen politik...
Och, skatter är straff! Även en fettskatt. God fortsättning!
Tokmoderaten, se det som när man sänker a-kassan. En morot att söka jobb enligt moderat politik. Eller att man tar bort sjukersättningen till dödligt sjuka. En morot att bli frisk och börja jobba som vi andra. :) Se nu liknelsen. Detta är en morot till en tjockis som dig att äta mindre och motionera mera! DÅ kan vi sänka skatten! Så höjd moms på skräpmat och sänkt på nyttig är bara bra. Kan fett slagga igen hjärnan så man inte kan se samband? Förövrigt vart står ditt namn i adelskalendern? Kan inte hitta det. ;)
Han som föreslog fettskatten har missuppfattat motivationsteori från början till slut. För att inte tala om att han helt missat vilka andra faktorer som påverkar vår hälsa. Men för att det ska bli åtminstone lite mer komplett bör tränande individer få skattelättnader, eller icke-tränande betala mer skatt. Osympatiska chefer bör skatta mer, och trevliga chefer mindre. Socialt kompetenta människor som sprider trivsel, liksom makar som tar hänsyn till varandras behov ska komma lindrigare undan, medan sura och ledsna människor och egoistiska partners bör straffbeskattas. Och så vidare. Låter ju rimligt... Men rätt beteenden ska ju betingas via skatter, eller hur var det nu igen..?
Skicka en kommentar