2011/01/25

SKALL MAN NÄTMOBBA - GÖR DET PÅ RIKTIGT...


I brist på andra, mer intressanta, ämnen i det politiska samtalet finns det åtminstone några skribenter som har börjat skriva och filosofera kring begreppet "Nätmobbing" - och detta i spåren av en Facebook-uppdatering från Lidingös starke man Paul Lindquist. Det krävs rätt mycket mer för att få ett missförstånd som resulterade i ännu fler missförstånd från Pauls bekanta att bli något som inte ens med min säregna fantasi kan liknas vid "Nätmobbing"...

Jag tror inte att någon har missat vad det handlar om när det senaste drevet mot "Nätmobbarna" nu har gått igång från en motståndarsida som med näbbar och klor vill ha till en fokusförskjutning från sitt eget haveri till parti.

Men skulle någon ha missat bakgrunden så handlar allt om att det på den fagra ön i Värtan finns en miljöpartistisk fullmäktigeledamot som är döv, men som kan prata som vilken hörande som helst. Fullmäktigeledamoten Anna Stensson har stöttning under fullmäktigemötena, med en teckentolk och det har naturligtvis Paul Lindquist uppmärksammat. Något han också uppmärksammade var att samma döva fullmäktigeledamot stod och pratade i mobilen på något köptempel på den största ön i Värtan - observera pratade...

Vad skulle Paul Lindquist då tro, när luren var tryckt mot det där omtalade örat och när den gröna fullmäktigeledamoten Anna Stensson snackade ner i mikrofonen på ett sätt som var snarlikt ett helt vanligt mobilsamtal? Kunde Paul undgå att missuppfatta situationen? Knappast...

Kunde Paul ha gjort något vettigare av sina grubblerier än att skriva en Facebook-uppdatering? Högst sannolikt kunde han det, och det tror jag Paul också känner när en reflektion som verkade helt korrekt var helt fel får det här resultatet.

Kunde Mats Gerdau ha gett fan i att kommentera Paul Lindquists status på ett sätt som jag tyckte var rätt träffande om det inte hade träffat en döv kvinna i själen? Jo, visst kunde Gerdau ha gett fan i att kommentera men samtidigt hade han en träffande pik att stöta i motståndarna - riktade mot alla politiska motståndare och inte bara den där numera kränkta och hånade gröna fullmäktigeledamoten Anna Stensson på Lidingö...

Johan Westerholm, ledande nätrot, sätter kvällen till ära på sig både domarens, åklagarens och målsägarbiträdets pyjamasar när han går på så det osar dynga hela vägen från Furusund till Gåshaga. "Det är inte utan avsmak som jag läser om mobbning av hörselskadad" skriver Westerholm på sin blogg. Det plitas och det raljeras utan en tanke på att Lindquist skrev sin statusuppdatering på Facebook för att han trodde att Stensson hörde mer än vad hon gör, och att Gerdau kommenterade det hela i ett angrepp på alla dessa rödingar som har selektiv hörsel - en skara där Westerholm numera svingar ordförande-klubban...

Att kalla en serie missförstånd för "Nätmobbing" är att överdriva grovt - även om jag tycker att det var rätt och riktigt att be om ursäkt för att missförstånden hanterades fel och att det fick de konsekvenser som de fick. Men om någon skulle vilja lära sig "Nätmobbingens" hemligheter och hur man på bästa sätt använder subtila budskap och några vidriga budskap mellan raderna så står jag gärna till tjänst - eftersom jag i min självgodhet anser att jag är en självlärd expert i ämnet.

Det här var bara trams, det var på sin höjd klumpigt - men för att mobba någon så måste man ha ambitionen att såra någon eller kränka densamma med flit. Här handlade det om att berätta om den sanning man trodde sig se och om att en kompis raljerade lite lätt om den sanningen - men där sanningen var en annan. Människan kan göra fel, människan kan dra fel slutsatser och fatta fel beslut om hur man skall hantera sina slutsatser - men det gör inte människan till en mobbare.

Paul Lindquist är alltså ingen mobbare, inte heller Mats Gerdau - lika lite som den gröna fullmäktigeledamoten är hörande. Är det någon som är en nätmobbare är det jag, och en man som i sin iver att leka domare lägger ett kollektivt ansvar på ett helt parti för att någon eller några har missuppfattat en situation och klantat sig därefter...

Länkar:

3 kommentarer:

Sara sa...

Det var ett av de mer reflekterande inläggen jag läst på den här bloggen. Jag håller såklart inte med i hela din analys, men vill uppmuntra små korn av intellektuell hederlighet där jag ser dem på högerkanten. (Apropå selektiv hörsel.)

Tokmoderaten sa...

Tack Sara! Jag suger åt mig...

Johan Westerholm sa...

För en gångs skull ett i övrigt totalt mörker ett ljus. Ett ovanligt inlägg av dig, men inte desto mindre läsvärt!


//JW

Och just ja, du är ju lite känslig så jag får väl lägga till ett "mvh" så du inte känner dig mobbad.

mvh alltså

JW