GNÄLL ÄR AVTÄNDANDE - SLUTA GNÄLLA MAUD!

Jag är en Allianskramare av stora mått, som också förstår att i ett intimt och mysigt samarbete så måste alla få ut något av kelandet. Det som var spännande och närmast elektriskt i valrörelsen 2006 kändes i valrörelsen 2010 mer som ett rutinmässigt ligg i ett alldeles för tråkigt förhållande. Året har hunnit bli 2011 och nu kommer familjen Alliansen in i den fasen då en gnällande kärring får mig som moderat att tända av totalt...

Alliansen lever så länge alla känner att de får ut något av samarbetet, och ännu så länge har väl känslan varit den att det är värt allt i det politiska livet bara för att hålla sossarna borta från makten ännu lite till och för att förändra Sverige i den riktning som Sverige måste förändras. De interna maktförhållandena är egentligen av underordnad betydelse så länge man lever i symbios med varandra och där ingen kan ta sig friheten att sticka iväg själv. Visst måste det vara jobbigt för Maud och Göran att se sig i skuggan av store Fredrik, men där Göran lägger fokus på sig själv och sitt eget parti för att börja växa sig större så börjar Maud att gnälla över att Fredrik och moderaterna breder ut sig.

Visst är det så, och det är en naturlig följd av att moderaterna är ungefär 6-7 gånger så stora som Mauds Centerparti enligt de senaste opinionssiffrorna - det verkar alla fatta, alla utom Maud. När Maud får mediautrymme, massor av tecken i de flesta tidningarna, så handlar det om att Maud vill att att villaägarna bör sätta in treglasfönster och isolera sina hus bättre för att överleva dagens skyhöga elräkningar. Det finns bra och dålig media, Maud skapar ofta dålig media - och ingen av hennes utvalda ministerkollegor ur Centerpartiet gör i sin tur några storartade insatser för att lyfta ett parti som verkligen behöver lyftas.

I min värld behövs Centerpartiet som en kraft i Alliansen och en starkare kraft än vad partiet är i dag, men frågan är om Maud Olofsson är kvinnan som kan leda Centern dit. Väljarna blir lika avtända som undertecknad av ett gnälligt, bittert parti som försöker lägga skulden för sin egen kräftgång på det parti som faktiskt har gett Centern ett reelt inflytande att påverka Sverige och sin egen tillvaro. Det behövs något nytt, något hungrigt - som Annie Johansson eller Per Ankersjö. Det behövs några som ser framåt och inte bakåt, det behövs någon som talar visioner och inte gnäller...

"Moderaterna breder ut sig och de är inte tillräckligt generösa och har en tillåtande attityd" är Mauds analys om varför Centern inte lyckades så bra i valet. Där gör Maud en Hans Hoff och skyller sina egna tillkortakommanden på andra personer, tillsynes helt omedveten om att hon och Hoff bär sitt eget ansvar i sina egna händer. Utbredningen då? Jo, det har med naturlagarna att göra Maud. Häll ut 5 dl grön, kall och icke alltför tilltalande grön ärtsoppa på golvet och följ upp med att pytsa ut 3 liter varm, tilltalande blåbärssoppa alldeles bredvid den lilla gröna pölen. Vilken pöl blir störst? Vilken breder ut sig mest? Vilken pöl blir lättast för motståndaren att ge sig på med disktrasan och försöka städa upp?

Gilla läget, Maud - se till att fylla på din egen tillbringare och nå ut med något annat än sådant som folk uppfattar som ett hån när elräkningen knäcker hushållsekonomin. Gnäll och korkade råd är sällan rätt väg att gå för att bli ett tilltalande alternativ på den marknaden som våra våra väljare utgör.

Länkar: Expr1, Expr2, DN,

Bloggar: Kent, Min ledamot, Böhlmark, MP, Ankersjö, Hedin, Ekonomisten