GRATTIS ESTLAND? - KAHTLEV EESTI...!

År 2010 har gått från verklighet till minnesbilder och det nya året 2011 är numera verklighet istället för framtid. När räkneverken ändrades vid midnatt så bytte mitt andra hemland Estland valuta, från de tidigare historiska estniska kronorna till euron - och jag blir helt förvirrad till hur jag skall ställa mig till mina landsmäns val eller snarare timing. Möjligtvis är det denna förvirring som får mig att ge mig på ett att skriva om finanspolitik, ett ämne som jag är lika lämpad för att skriva om som en nunna är lämpad att skriva ett upplysande inlägg om sex- och samlevnad...

Men, vi hade själva en folkomröstning om euron 2003 och det var ett val där jag var lika tydligt för euron som jag hade varit emot kärnkraften 1980 - då jag tack och lov inte fick rösta. I båda dessa val anser jag att jag har blivit klokare med åren, när jag nu är en kärnkraftskramare av stora mått och där jag precis som alla andra hade skrämts upp av filmen "The China Syndrome" och ett haveri vid Three Mile Island i Harrisburg - och många var nog de som röstade i affekt. När det gäller euron så är jag innerst inne fortfarande för att vi i Sverige, någon gång i framtiden, skall anamma unionens gemensamma valuta som vår egen, projektet i sig är ju tilltalande även om svagheterna visat sig alldeles för tydligt på sistone.

Idag är jag faktiskt rätt glad över att alla skeptiker lyckades med att säga nej den där dagen då vi lite till mans fortfarande var i chock över Anna Lindhs död, en dag då jag ville höra ett ja. Gärna euron i Sverige, men inte nu när hela den tilltänkta världsvalutan är i gungning och då euro-land efter euro-land faller ihop som korthus. Skillnaden mellan euro-landet Grekland och kron-landet Sverige är tack och lov stor, skillnaderna mellan euro-länderna Irland, Portugal och Spanien och Sverige är markant. Där vi växlar upp och ligger främst i Europa på vägen ur krisen så är det en hel del länder som med sin gemensamma valuta drar med sig sina mer skötsamma "kollegor" i fördärvet. Vi står utanför, vi var fega och den här gången betalade sig fegheten med att hålla fast vid vår flytande svenska krona...

Estland däremot, mitt andra hemland, väljer att överge sina "kroon" för euron och valet är deras även om jag kan ha mina synpunkter på timingen. Skillnaden mellan den tidigare estniska kronan och den svenska kronan har varit att den estniska har varit bunden till först D-marken och senare euron, och därmed alltid följt med uppåt och neråt. Att Estland som land välkomnas in i samarbetet är naturligtvis ett gott betyg till det landet på andra sidan Östersjön som tagit sig igenom sitt stålbad på det minst plågsamma sättet. Esterna kan vara stolta över att faktiskt tas emot med öppna armar, även om jag inte skulle vilja bli omfamnad av vare sig Greklands, Portugals eller Irlands motsvarigheter till Anders Borg.

Ekonomisten Mattias, bloggkollega, har skrivit ett inlägg som andas hyfsat synkroniserat med mina andetag - "Ska man gratulera eller kondolera Estland inför övergången till euron? Själv tror jag ändå att ett euromedlemskap är att föredra framför att bibehålla knytningen till euron via fast växelkurs."

Göran Pettersson, riksdagsman från Lohärad, har skrivit en bloggpost om ämnet som andas lite mer av glädje än min egen. Min ledamot får dock till en slutkläm som jag skriver under på närsomhelst, varsomhelst - "Estlands införande av euron är inte bara ett finansiellt erkännande. Införandet innebär även att Estland nu knyts än starkare till Europa. Detta är inte minst viktigt för ett litet land med en stor auktoritär granne."

Länkar: SvD, DN1, DN2, DN3, Expr