Att som moderat sitta framför datorn och klia sig i skallen så att mjället yr över det här med nya skatter för att få folk att leva på ett visst sätt känns ju helt overkligt. Efter en diskussion på kommentatorsspåret med en Oscar så har jag iallafall förlikat mig med tanken att de finns de som tänker annorlunda, och som anser att jag som fetto bör bära mina egna kostnader. Själv är jag inne på BMI-avdrag, där man få ett skatteavdrag för varje steg neråt på BMI-stegen man tar, med en rejäl bonus när man svälter ihjäl...
Men om jag nu ändå måste förlika mig med tanken på att fetknopparna bör ta ett ansvar för de skenande sjukvårdskostnaderna så tycker jag efter mina år i sjukvården att det finns en hel del andra skatter som vi kan passa på att trolla fram ur hatten på samma gång. Det är nämligen inte bara fetton som ligger inne på våra sjukhus och lasarett - utan en hel del högst bildsköna individer som faktiskt också tar plats.
Överrepresentationen av pensionärer, äldre, gamlingar är markant på våra sjukhus - till och med värre än tjocksmockarnas. Att då gå ut och gapa om att pensionärer skall betala mindre i skatt är ju hårresande - naturligtvis skall det införas en riktigt gamlingsskatt där alla som fyller 65 år får en present av staten i form av en riktig pensionärsskatt och inte det där tramset som Mona och Östros gapade om i valrörelsen. Varje pensionär bör rimligtvis betala ytterligare 100-150.000 kronor i skatt per år för att täcka kostnaderna för att gå från närande till tärande...
Cyklister, detta trafikpatrask, är också extremt flitiga besökare på akutmottagningarna runtom i landet. Att cykla är förenat med livsfara, och sällan visar cyklisten respekt för vare sig andra cyklister, gångare eller bilister. Att då låta varje cykel i landet vara beskattningsbar med låt oss säga 36.000 kronor per år är rimligt - en skatt man själv kan sänka till 24.000 genom att faktiskt använda om cykelhjälm. Har man däremot en barnstol på cykeln så ökar skatten till 48.000 kronor utan hjälm, 36.000 med hjälm och 152.000 ifall man har en fetknopp till unge i sitsen mer än 3 kilometer i veckan.
När man ändå är inne på det här med rörelse, så kan man ju konstatera att idrottande i sig är något som föranleder besök på sjukvårdens inrättningar, trots allt mummel om hur bra det är för folkhälsan att röra på sig. Att därför införa en generell idrotts- och fritidskatt synes alltså vara ett måste. I skatteunderlaget för denna skatt finns i stort sett alla svenskar som inte rör sig med permobil. Sålunda räcker det med att klättra klättervägg eller i berg, åka skateboard eller rollerblades, bada på sommaren, bowla eller kasta pil, jogga eller åka skidor både utför och jämns med och så mycket, mycket mer för att falla in till de som får ta konsekvenserna av sitt beteende. Idrotts- och fritidsskatten beräknas till 85.000 kronor per år, med ett särskilt badminton-tillägg om 10.000 kronor...
Ungar, även kallade barn, är också ofta i behov av vård. Väldigt små barn frår RS, något mindre barn förkylningar och magsjuka, lite mer nyfikna barn ofta frakturer eller hjärnskakningar. Klart är att barnbidraget bara borde betalas ut till kärnfriska barn som sitter stilla och aldrig utsätter sig för faror, men som lik förbannat lyckas hålla vikten. I alla andra fall bör en progressiv skatt tillämpas beroende på barnens leverne. Att ungar med bokstavskombinationer kostar mer för samhället, måste naturligtvis kännas i föräldrarnas plånböcker.
Som moderat är jag ju egentligen motståndare till allt vad onödigt skatteuttag heter, men skall jag som fetto beskattas hårdare för att jag lever mitt liv efter mina val så borde väl alla andra stå för sina kostnader?
Lämna gärna förslag i kommentatorsspåret nedan på skatter som just du skulle kunna tänka dig att införa för att göra Sverige lite mer rättvist. Jag lovar att maila över förslagen till Anders Borg för kännedom, och eftersom han ibland låter mer sossig än Kjell-Olof Feldt så finns det kanske en chans/risk att han tar åt sig av några av förslagen för att kunna finansiera instegsjobb eller jobbskatteavdrag nummer 17...
Inlägg
5 kommentarer:
Till upplysning består en stor del av övervikten hos befolkningen på individens genuppsättning. Ett mycket stort antal s.k. genpolymorfismer är kartlagda därvid. Den överviktiga personen har i stort sett ingen möjlighet att rå för sin övervikt; den styrs helt av hans genuppsättning. Centerpartistens förslag dragen till sin spets blir sålunda att indvider med vissa gener skall beskattas mer än andra invidider. En i sanning übermenschfilosofi. Men centerns rötter därvid har väl inte gått ur riktigt än.
Bara funderar, får man göra avdrag för matmomsen då? Eftersom man i argumentets förlängning redan betalar mer i skatt i och med ökat matintag.. Eller hur tänkte hobby-sossen där?
Bäste Anonym: Det är alltid lika underhållande att höra överviktiga söka vetenskapligt stöd för sin fetma. Om detta kan man bara säga att även när ens genetiska predisposition står i Jupiters tecken så gäller den eviga sanningen att man går upp i vikt om man tar in mer energi än man förbrukar.
Antonsson
Som den isterbuk du är ser jag fram emot den dagen då Fredrik Reinfeldt tvingas vika sig för Maud Olofssons niosvansade katt och att du då personligen kan stoltsera med att betala en skatt av Pomperipossianska dimensioner för din feta dryghet och dumhet.
Vänligen från din smärte antagonist
JW
Käre T. Moderaath,
Tack för svaren, för det första.
Du belyser i inlägget precis det jag ville säga: det blir inkonsekvent i slutändan. Bilförare åker på extra mycket skatt för att det är mer okej att beskatta konsumtionen av fåmanstransport än, exempelvis, fetma. Det är mer okej att trycka till rökare för de är ju ett gäng offer ändå (även om tobaksskatt ur nationalekonomisk synvinkel är en utomordentlig kassako).
Vi lever i ett samhälle där det är underförstått att skattesystemet kan användas för att tvinga fram av staten sanktionerade beteenden hos människor - som att sluta röka och börja jobba. Eftersom vi sedan länge accepterat det är frågan istället vilka beteenden som staten skall skatta bort. Som sagt är det för närvarande inne att få folk att inte åka bil. Är då, i grund och botten, överätande ett beteende som är såpass skadligt och impopulärt (vilket verkar vara det viktigaste attributet när man väljer beteenden som ska bort) att staten bör använda fiskala medel för att minska det?
Jag hade hellre sett att vi inte behövde ställa oss den frågan, för jag gillar inte skatter överlag. Men då måste vi också tvinga folk att betala för sina egna gastric bypass-operationer, sin egen väganvändning och så vidare.
Skicka en kommentar