Av ett tidigare kompakt motstånd i frågan om att offentliggöra våra mest generösa sympatisörer märktes inget och det framkom även att vi ensidigt och utan dröjsmål skulle ta täten och göra det som nästan alla andra redan har gjort när vi utan moraliska betänkligheter lämnar ut dessa stackare till vänsterpöbelns vrede. För arga är dom - vänsterns opinionsbildare och de besuttnas företrädare - när frågan lyfts, frågan om de som anser att vår kamp är värd att stötta med några kronor. Detta samtidigt som fackföreningarna gödslar SAP med medlemmarnas pengar och kommenderar ut sina ombudsmän att valarbeta för ett parti som inte längre är dominant bland de väljare som faktiskt har ett arbete...
Men som den framgångsrika moderata opinionsbildare jag har utvecklats till så har jag hittat ett alternativ för de som vill bidra ekonomiskt med över 20.000 kronor men ändå förbli anonyma med en bevarad valhemlighet. Varför inte sätta in pengarna hos mig istället? Jag lovar att bevara hemligheten så länge som den lite mer välsbeställda sympatisören fortsätter att fylla på mitt opinionsbildar-konto med färska slantar. Den dagen man slutar leverera så får vi ta upp en diskussion om hur detta snåla beteende bör hanteras alternativt bestraffas.
Vad skulle jag då göra med alla dessa pengar som skulle strömma in till mig istället för ett parti som avser lätta på en tidigare helig förpliktelse att garantera anonymiteten hos donatörerna? Det finns ett gigantiskt tomrum i min personvalskampanj, ett historiskt viktigt uppdrag för att väcka liv i Europaparlamentet - ett nog så viktigt projekt att pumpa in pengar i. En resa till Almedalen 2011 för att vidga vyerna och några pilsner på minglet under Sverigemötet "KRIKS" i Karlstad skulle också bli lättare att budgetprocessa i den egna plånboken. Dessutom skulle jag naturligtvis behöva betala gamla skulder, köpa en ny laptop och resa runt på andra studieresor för att kunna ta bloggen ett steg längre - för partiets och det politiska hantverkets bästa.
För lite mer än 20.000 kronor från de som vill stötta moderat opinionsbildning men samtidigt förbli hemliga så skulle jag bli en ännu större budbärare i den ständigt fortgående moderata idédebatten - och samtidigt iklä mig rollen som en modern Robin Hood. Att ta emot massor av pengar från de rika, och ge till den fattiga mig. Hur underbart vore inte det? Och detta trots att jag själv betraktar mig som genom-korrupt...
Länkar: Expr Ledare, AB Ledare, SvD1, SvD2,
Bloggar: Moberg, Högberg, Partistaten, Konservtankar, Blå nyanser
4 kommentarer:
Tycker det där låter lite satiriskt. Ber att du är lite försiktig med vart du rktar udden. Satir är som bekant ett tveeggat svärd, som papper ungefär, som man ju kan skära sig riktigt illa på om det vill sig illa. Ja, det är inte utan att det kan räknas som arbetsskada och rendera i ett par dagars sjukskrivning för oss kontorsråttor. Och då är ju arbetslinjen i fara - vad skulle fröken Schlingman säga då?
Varför inte? Din blogg är en utmärkt bas för en svensk Political Action Committee (PAC). Utveckla idén och se vad som händer...
Jag litar inte på dig för fem öre i politiska frågor. Men i ekonomiska frågor litar jag på dig oinskränkt.
Var vänlig maila mig det bankgironummer där jag kan sätta in pengar för Moderaternas väl och ve.
Du har min mailadress.
V
Skönt att veta att skattmasen inte kommer att jaga mig.
Skicka en kommentar