"BOMBA INTE DE DROGADE BARNSOLDATERNA!"

Knappt hade jag hunnit svälja den sista tuggan av den där Toscasnäckan som tillsammans med ett stort glas Orangina var lördagens frukost förrän det vibrerade till i fickan. Det var överstinnan Natalie Sial igen, och med ytterligare en "order". Kraven på en nätrot är höga, väldigt höga tänkte jag medan jag hasade mig ut till datorn igen...

"God morgon kamrater! Dags att gå upp och göra nytta, om ni inte redan har gjort det. För knappt tio minuter sedan lyfte de första svenska stridsflygplanen mot Sardinien och Libyen, och det kan i denna stund vara lämpligt att berätta för alla våra vetgiriga läsare att det var mäster Håkans förtjänst att det bara blir kapitalisternas flygplan som kommer att bomba ihjäl de drogade barnsoldaterna som härjar i Libyen i allmänhet och i Misurata i synnerhet.

Den här morgonen har även Håkan ringt till divisionschefen i Kallinge och utverkat garantier för att de bombkåta stridspittarna i sina dyra leksaker inte bombar ihjäl drogade ungar på vägen ner till Sardinien. De finns ju lite överallt i utanförskapets EU. Lyft gärna denna fråga, länka till varandra och sätt press på gammelmedia att köpa vår bild.

Med vänliga hälsningar / Natalie"

"Jaha?!" suckade jag när jag klarat av att avsluta sms:et med hennes namn som avslutning. Här blev det till att dagtinga med mina egna värderingar och mina egna åsikter för att få vara kvar i det gäng som trots allt har varit vänliga nog att ta emot mig med något som med lite fantasi kan liknas vid öppna armar. Men där mina nya kollegor är så mycket fredsduvor att jag blir fysiskt illamående så är jag bombhöger så det smäller om det...

Visst är det fint ifall Håkan lägger in barnperspektivet i vårt säkerhetspolitiska solidtaritetsarbete, och visst måste det vara så att det är Håkan Juholts gedigna bakgrund som försvarspolitiker som får honom att tro att våra svenska piloter bara kommer att bomba bort drogade barnsoldater från Libyens yta om de ges den möjligheten. Håkan har säkert träffat de där mördarmaskinerna på F17 som nu är någonstans över Europa på väg mot värmen och hettan i en konfliktzon, och visst måste det vara så att de är så inkompetenta att de måste bakbindas för att inte riskera att göra fel.

Själv tycker jag - trots NATO-chefen Fogh-Rasmusens inställsamma trams om att våra JAS-plan minsann behövs för att patrullera den libyska himmel där inga libyska plan har synts på tid och evighet - att skall man vara med så skall man vara med fullt ut. I min värld spelar det liksom ingen roll om det är redlöst berusade legoknektar, Muammars påtända livvakter eller drogade barnsoldater som skjuter ihjäl värnlösa civilister - då måste man i den internationella solidaritetens namn ingripa och det direkt. Då spelar det liksom ingen roll ifall det är ett belgiskt, ett franskt, ett norskt eller ett svenskt flygplan som passerar...

Men nu är de första svenska flygarna på väg, med Konungens välsignelse i ryggen, med sina förhållningsorder och sina undantag för att försöka göra skillnad. De skall försöka göra skillnad i en konflikt som tycks vara ändlös och där rebellerna ena dagen tycks knacka på tältduken till Muammars hem för att nästa dag jagas iväg längs Via Balbia i riktning mot Benghazi. De som åker ner till konflikten, frivilligt , är hjältar - det kan ingen ta ifrån dom. Det korkade var bara att man inte gav dom ett uppdrag som kunde uppfattas som ännu lite mer hjältemodigt.

Länkar: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, DN1, DN2, DN3, DN4, Expr1, Expr2, AB1, AB2, GP1, GP2, SydS1, SydS2
Bloggar: Kamrat Westerholm,