BLOGGRECENSION 7: OPASSANDE

När man har placerat sig som nummer ett på Politometerns lista över de mest inflytelserika bloggarna, och när man är en kronisk beståndsdel på den så kallade Knuff-listan så är man en i eliten. Opassande är allt det där, Opassande vet hur en slipsten skall dras för att skapa en blogg som många bryr sig om - men frågan är varför man skall bry sig om Opassande?

Opassande är namnet på den framgångsrika bloggen med rötterna i den numera tynande folkrörelse som en gång var Piratpartiet. Kvinnan bakom Opassande kallas Emma och är jämngammal med min mor, och bara där svävar tankarna i väg och en blixt av beundran slår ner i min hopläkta fontanell. Tänk att en sådan där gammal tant kan använda den nymodighet som nätet är på ett sådant sätt att man blir en opinionsbildare? Fantastiskt tycker jag, eftersom min mor knappt vet hur en dator ser ut och ännu mindre hur man får igång den. Nej, hos min mor finns styrkan i att tömma bag-in-box-viner på löpande band och grotta ner sig i socialdemokratiska vanföreställningar medan ögonen beter sig som det där snurrande fältet på en enarmad bandit...

Opassande-Emma verkar så här på håll vara en rätt skön tant, Piratpartiets egen Mary X - eller är Mary X de nya Moderaternas variant av Opassande-Emma? Under själva grävandet inför den här recensionen så hittade jag några bilder på Opassande-Emma under utdelningen av det Stora Bloggpriset anno 2008, som hon naturligtvis vann. Inte nog med att hon ser ut som hemstaden Sundbybergs journalistiska ADHD-stjärna Annika Sundbaum-Melin, hon har en klädstil som skulle få di Leva att framstå som stöpt i en tråkig och intetsägande mall. Störtskönt i mina ögon, men är det inte lite tråkigt att gamla Piratpartist-tanter tar hem det där Stora Bloggpriset vartenda år? Ifjol en Opassande vinnare, i år en farmor från Roslagen...

Att betygssätta en så pass framgångsrik blogg som Opassande blir ju lite svårt, dels kanske man har orimliga krav eller så kanske man ger uttryck för en uppdämd avundsjuka över den framgång man själv vill nå en dag. Nåväl, här är betygen - Opassande eller inte.

Politisk korrekthet: Här blir det ju lite som när jag recenserade Opassandes ledare Dick Greger aka Rick Falkvinge. Hela den lila rörelsen, hela Piratpartiet andas ju politisk inkorrekthet och har ju hela sina uppenbarelse i det faktum att de etablerade partierna bajsade en ungdomsgeneration i ansiktet med Bodströmsamhälle, FRA-lagen och IPRED. Självklart spinner Opassande på detta tema, och hon gör det bra. Det är faktiskt bättre hos Emma än hos Dick Greger, aka Rick Falkvinge, eftersom hon på Opassande skriver för folk i största allmänhet och för att övertyga även de som inte redan är övertygade. Dick Greger, också känd som Rick Falkvinge däremot, skriver för de redan frälsta. Betyg: 5 Kommentar: Samma betyg som Dick Greger, men ändå lite bättre just för att det finns en röd tråd och en ambition att förklara för de som behöver få veta mer om Piratpartiet och varför man lagt ner så stor möda på att komma till...

Humor: Avsevärt mycket bättre än sin partiledare, men ändå ligger man ju inte där dubbelvikt och skrattar ihjäl sig. Det finns små guldkorn i vissa texter som jag kan få för mig är ironier eller försök till satir. Men Opassandes styrka är ju inte humorn, långt därifrån faktiskt. Betyg: 2 Kommentar: Dubbelt så rolig som Dick Greger, men det kan ju en inspirerad begravning också vara.

Språkbruk: Klanderfritt, men på något sätt så saknar jag ett friktionsfritt flöde bland orden. Det är bra, inte tu tal om något annat, men det är något som irriterar min läsenerv som jag inte kan sätta fingret på. Betyg: 3 Kommentar: Skönt med en gräsrot som vet hur man hanterar språket, och som inte fått se hur den socialdemokratiska flumskolan sparkat undan benen på den som vill kunna skriva rent och riktigt.

Skönhet: Ett verkligt spännande sidhuvud, hyfsat stilmässig sidebar även om jag tycker att texten där är för liten och för ihopklumpad. Just sidebaren skulle kunna vara betydligt bättre, mer struktur och mer lätt att hitta i. I övrigt rätt intetsägande, några Youtube-klipp här, någon bild där men inte alls den sköna upplevelse som en så pass framgångsrik blogg borde vara. Även om man skriver bra, tilltalande och allt det där så behövs ju estetiken i bakgrunden som en förstärkningsmekanism. Betyg: 3 Kommentar: Utan Bullens pilsnerkorv i sidhuvudet hade det blivit en tvåa av det här. Går att lyfta rejält med lite konstnärliga ambitioner.

Sammantaget så får Opassande det passande betyget 13, och placerar sig då mellan sossebloggarna i Alliansfritt med sina 15 poäng och Westerholm med sina 12 poäng. Marginellt för Mary X och avsevärt bättre än sin partiledare Dick Greger. På lördag får vi se hur den professionella Politikerbloggen står sig mot de oavlönade eldsjälarna som är bloggosfärens ryggrad, och om en vecka är det dags för den sista Piratpartisten HAX. Kommande lördag avslutas därefter denna recensionsorgie med Kent Persson, moderat. Därefter följer ett antal bonusrecensioner av mindre och anspråkslösa bloggar på ett mer oregelbundet sätt...

Tack och Bock, Stupstock!