"APRIL, APRIL DIN DUMMA SILL...!"

Det var den första april som jag gick ut med att jag hade omfamnats av Netroots-kollektivet. Det var den första april som flera nätrötter tillsammans med mig berättade att jag från och med då - den första april - var en nätrot. Kanske inte riktigt som de andra, eftersom jag fortsatte att vara blå där de var röda - men jag inbillade mig att min progressivitet och mitt vurmande för ett regeringsskifte, från en minoritetsregering till en majoritetsregering, var tillräckligt.

Mitt varumärke är ju för övrigt "Inte som alla andra" och den bilden är ju lätt att bygga vidare på när jag, den första april, gick ut och berättade nyheten. Sedan dess, den första april, har jag tyckt att mobilen vibrerat med olika order från överstinnan Nätrot, Natalie Sial och så tyckte jag även denna morgon...

"Morgon, din vidriga typ! Tycker inte du att det är dags att du bryter nu? Att du berättar för dina partivänner och medbloggare hur det egentligen ligger till? Vad är det du försöker med din fåntratt? Är du ute efter att slå något längdrekord i aprilskämtande eller...?

Vi vill inte ha med dig att göra, det trodde vi att folk skulle ha vett nog att förstå men uppenbarligen så finns det de som sväljer ditt skämt med hull och hår. Berätta nu för dessa stackars enfaldiga och lättlurade individer att Netroots aldrig haft dig under sina vingar, aldrig någonsin kommer ta i dig med en tång - om den inte är glödgad förståss - och att vi hädanefter betackar oss från att vara en del av ditt oseriösa bloggande. Politiskt bloggande är något man skall ta på allvar, titta bara på hur du lyckats dupera stackars Mary och stackars iMike? När skall dom kunna lita på dig igen, de som borde vara dina vapendragare!?

Jag raderar dig från sändlistan. Hör aldrig av dig igen, du efterkomma av ett smutsigt vildsvin...

Med allt annat än vänliga hälsningar / överstinnan Nätrot"

Så var det alltså och så är det - det är bara att konstatera att dikten oftast överträffar verkligheten och att jag diktade på under flera dagar på ett sätt där jag trodde att det blev mer och mer uppenbart att allt bara var ett extremt utdraget april-skämt. Jag har haft rätt så svårt att hålla tillbaka mina skratt när det har kommit mail och sms som frågar vad f*n jag håller på med, när några enstaka bloggpostningar förstärker skämtet så att det efterhand blir mer seriöst än vad som var meningen.

Men nu är det dags att berätta sanningen som den ser ut. För trots att jag och många av nätrötterna på ett rent personligt plan har det väldigt trevligt tillsammans i någon form av ömsesidig hatkärlek så skulle de aldrig någonsin, någonstans, någon gång släppa in mig i det allra heligaste, deras nätverk Netroots. Det skulle innebära döden för nätverket som sådant, pestsmittat och besudlat för tid och evighet. Allt var bara ett utdraget aprilskämt som förvisso hade några kryddmått av verklig kritik mot mitt eget parti som grogrund.

Nu är det den fjärde april, nu är det dags att bryta nacken på skämtet och gå vidare - det är dags att börja fribajsa i politiska bloggosfären igen. Som jag har hållit mig...