ANNIE GET YOUR GUN...

Alla i den politiska såpbubblan kommenterar Maud Olofsson förestående avgång, och jag är egentligen alldeles för sent ute med att fälla mina kommentarer - ungefär lika sent ute som jag anser att Maud är med det beskedet.

På partiledardebatten häromdagen så var det tydligt - iallafall i mina ögon - att Maud Olofsson bara var en skugga av sitt forna ettriga, terrier-rabiata och vansinnigt pipiga gå-påiga jag som gjorde Maud till Maud. Det var inte alls den Maud jag såg i plenisalen. Jag såg en nervös, osammanhängande och ostrukturerad kvinna som med sin badtunna och sitt engagemang gjort mycket gott för Alliansen men som där och då förmodligen bara tänkte på de kommande orgierna i svampskogen. Maud Olofsson är inte en av mina favoritpolitiker, men det har å andra sidan inte Fälldin, Karin Söder, Lennart Daleus eller Olof Johansson heller varit.

Maud har varit kvinnan som Centern valde till sin ledarinna, och som var tillräckligt duktig på det hon gjorde för att bli vice statsminister. Nu börjar kapplöpningen i det gamla folkrörelsepartiet för att hitta en ersättare och jag har min absoluta favorit i en ny kvinna, en yngre kvinna och en snyggare kvinna. Annie Johansson...

Som moderat fribajsare borde jag kanske låta Centerpartiet ha sin nomineringsprocess i fred, och låta våra Alliansbröder och Allianssystrar i det gröna partiet välja den de tror mest på. Jag skulle kunna vara likgiltig inför deras förestående partiledarval - om det nu inte var så att vi andra allianspartier faktiskt är beroende av att man väljer en partiledare som kan utöka avståndet till 4%-spärren och ge Centern luft under vingarna igen.

När sossarna valde Juholt valde de en man som jag inte ens min vildaste fantasi kunde tänka mig att de skulle välja. Snubben hade ju noll erfarenhet, verkade milt galen och drog sig inte för att kalla moderata riksdagsledmöter för fjantar i rikspressen. Juholt var alldeles för bra för att vara sann - för oss motståndare alltså. Precis på det sättet skulle det bli om Centern valde Eskil Erlandsson eller Andreas Carlgren är jag rädd - även om de två är betydligt mer erfarna av att sitta i en regering än Juholtar'n...

Eskil Erlandsson och Andreas Carlgren är ungefär lika tilltalande som två mördarsniglar på farstukvisten midsommardagens bakfulla morgon - i mina ögon. Annie Johansson är lika tilltalande som grannflickan som med lite för många snapsar i kroppen sprang ner och badade helt naturell på midsommaraftonens kväll. Sedan har vi hon som heter Hatt, som mer känns som den egna betongkepsen efter ännu fler snapsar.

Så, Annie get your gun. Ta duellen med dina motståndare och visa vart skåpet skall stå när ett parti går från att prata om förnyelse till att verkligen göra det i handling. Alliansen skulle må bra av Annie Johansson - och jag hoppas verkligen att Annie har vett nog att förstå att det är hon och bara hon som är räddningen för ett parti som till och från har verkat vara bortom räddning. Som alliansbroder ber jag, på mina bara knän - rädda ditt parti...

Länkar:  SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, DN1, DN2, DN3, DN4, Expr1, Expr2, Expr3, Expr4, AB1, AB2, AB3
Bloggar: Viktor Report, M Andersson, Röda Berget, Moberg, Böhlmark, Hedin, Kent, MMK, Högberg, Westerholm, Holma, Ekonomisten, Maria Abrahamsson