TYSTNADEN SOM UPPSTÅR NÄR NÅGON TYSTAS?

Att sitta som förtroendevald politiker i någon av alla dessa folkvalda församlingar som finns runt om i vårt land innebär att man ifall man är spontan, utåtagerande eller bara öppen måste lägga om sin personlighet till en tyst, politiskt korrekt floskel-apparatnik . Det är nämligen en omöjlig ekvation att sitta i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige eller i en stadsdelsnämnd och bara vara sig själv, och förvänta sig att de politiska motståndarna skall hålla tand för tunga när man säger eller skriver vad man egentligen tycker och tänker...

Simon Fors i Pajala har twittrat om att fylla moderater med bly, om att avrätta SvD-skribenten Per Gudmundson och giljotinera vår statschef - men han sitter kvar som ledamot i kommunfullmäktige, i landstingsfullmäktige och som ersättare i landstingsstyrelse. Detta trots att han vägrar göra avbön eller ta avstånd från det han skrivit - trots en upprördhet som han tycker är en "storm i ett vattenglas".

Birgitta Holm i Farsta har bloggat om att hon tycker att Håkan Juholt är en skitstövel och smutsig i sin roll som politiker i ett inlägg som går ut på att Birgitta inte litar på Juholtar'n. Det kan man ju få tycka, det finns inget hot i Birgittas bild av Juholt - bara hennes syn på honom som politiker. Sedan skulle nog inte använda "skitstövel" eller "smutsig" på en - förvisso privat - blogg ifall jag hade suttit som politiskt högdjur i en stadsdelsnämnd. Inte alls, även om det var precis så jag kände. Med förtroendeuppdraget följer en politisk korrekthet att anamma alldeles oavsett hur man är som människa eller inte. Själv är jag både lycklig och lättad över att inte ha några som helst förtroendeuppdrag...

Birgitta Holm, tidigare bloggkollega har tystats och hennes politiska framtid är högst osäker på grund av att den politiska korrektheten har varit inkorrekt i all sin uppdämda spontanitet. Birgitta var spontan och förödande ärlig med sina känslor när hon kallade sina politiska motståndare i stadsdelsnämnden för "dj*vla kryp" och att de borde ha fått ett kok stryk efter ett uppförande i Stadsdelsnämnden som Birgitta inte gillade.

Birgittas beskrivningar av sina politiska motståndare hade nog fungerat ifall hon hade varit jag - en person utan förtroende från väljarna, utan politiska uppdrag och inte något annat än en politisk fribajsande enmanstankesmedja. I en roll som SDN-ordförande fungerade det inte - alls tydligen. I sin roll gjorde sig Birgitta kontroversiell när hon bloggade i affekt, och resultatet ser vi nu när ett parti stormar in och tystar en kvinna som på en privat blogg uttrycker sina högst personliga känslor - men med förtroendeuppdraget som en ständigt följande mörk skugga.

Vad än Birgitta fick höra och från vem hon än fick höra det som hon fick höra så lyssnade hon - bloggen släcktes, en opinionsbildare på nätet fick se nätverkskablaget börja ryka och fräsa ungefär samtidigt som en partitjänsteman skickade sms som rykte och fräste precis lika mycket. Det handlar om censurerande av en kanal till våra väljare, ett censurerande som Birgitta Holm tog på allvar när hon släckte ner sin blogg - men där grävande politiska motståndare ändå sitter med sina skärmdumpar när censurerandet slår till.

Birgitta hotade ingen till livet, det var ingen som skulle fyllas med bly eller avrättas men hon är vad jag förstår politisk historia i Farsta. I Pajala sitter det en annan politiker, för ett annat parti med en annan grovhet i sina mallar för hur man fungerar på nätet - en Simon Fors som sitter kvar trots att klavertrampandet där var med i en annan division. Ett parti censurerar sina företrädare och reagerar resolut, ett annat låtsas som ingenting hänt och hoppas på att vindarna blåser förbi och att hoten faller i glömska.

Olika falla ödets lotter, och det politiska livet är allt annat än rättvist. Själv är jag bara lättad över att kunna fortsätta som jag vill fortsätta, utan att behöva fundera på någon position att vara rädd om. Men trots det, jag har har hört synpunkter om hur jag skadat det parti jag vill hela, om att jag kanske borde fundera på att sluta eller lägga om fokusen. Samtidigt har jag hört mer, fler och positivare tongångar som fått mig att skita i de negativa vågorna, Det värsta som kan hända är väl att man blir utesluten - men varumärket Tokmoderaten skulle leva vidare iallafall, alldeles oavsett hur lågt eller högt i tak det är hos de partier där den politiska korrektheten är den enda rätta vägen att bedriva politik...

Länkar: Nyheter24,
Bloggar: Ekonomisten, Röda Berget, Jesper Svensson