DET DEMOKRATISKA ARVET & SKAMKÄNSLORNA

"Det kändes som en statskupp!" - sossarnas förre före detta partisekreterare Marita Ulvskog reflekterar över det 'andra lagets' valseger i ett demokratiskt val...

Det moderna Sveriges historia handlar om ett land som är en demokrati, men som ändå har känts som en enparti-stat, med ett dominerande statsbärande parti, med kollektivanslutning av fackmedlemmar in i det dominerande statsbärande partiet - med åsiktsmonopolet som vapen genom en statskontrollerad TV och en statskontrollerad radio. Det var då, när en seger för de som tyckte annorlunda klassades som en statskupp.

Idag får vi veta hur partierna bäst använder sina valfonder 2014. Det handlar om att ge sig ut på gator och torg för att köpa ungdomarnas röster, den fjärdedelen av ungdomarna som tycker att det skulle kännas skönt att få pengar eller gåvor i utbyte mot sin röst. Med en korrekt investerad valbudget så borde alltså partierna slåss med pengar, Triss-lotter eller en Istanbul-resa med Juholt försöka värva de där viktiga rösterna som mycket väl kan avgöra ett val. Känslan av ett sådant förfarande skulle gillas av 20% av ungdomarna fyller mig med avsmak.

Men är det egentligen någon skillnad på att redan innan valet betala någon för rösten jämfört med att lova guld och gröna skogar - lite högre bidrag eller lite sänkt skatt - efter valdagen? Handlar inte vallöftena precis lika mycket som en dusör rakt ner i fickan på den unga väljaren innan valet om att köpa röster? På sätt och vis, men där skillnaden ligger i att vallöftena oftast har ett ideologiskt vattenmärke som ändå handlar om vilket samhälle man vill se...

Folk dör idag, de dog igår och de kommer dö imorgon. Folk dör för att de vill ha det vi har, en demokrati - eller iallafall något som påminner om demokrati med yttrandefrihet, med mötesfrihet. Syrien, Libyen, Egypten, Jemen, Tunisien - där dör folk på gatorna för att de vill ha samma rättigheter som vi har. I Sverige tycker 20% att det är okej att sälja sin röst, att det inte är skamligt att ta parti för sitt parti och sina värderingar. Medan stridsvagnar och republikanska gardister försöker krossa de som sätter sig upp mot den starka ledarens maktmonopol på andra sidan Medelhavet så tycker ännu fler av våra ungdomar - 25% - att det vore bra om vårt land styrdes av en stark ledare som inte behövde ta hänsyn till folkets vilja i fria val. Jag skräms, och jag skäms - och bilden av ett bortskämt land där alltfler stöps i likgilitighetens form blir tydligare.

För trots att jag absolut inte kan förlika mig med de åsikter som förs fram av Juholt eller Ohly så skulle jag gå i döden för deras rätt att uttrycka sina åsikter och för deras rätt att ställa upp i fria val. Vi har en demokrati som vi borde vara stolta över, som oftast fungerar som den skall, vi har ett land där folk kan tycka, tänka och känna vad de vill utan att behöva frukta för att kastas i fängelse eller slås ihjäl. Det är en demokrati vi skall vara stolta över - en demokrati som alla åtta partier i Riksdagen står bakom, eller...?

I Pajala finns det en vänsterpartist - vald med förtroende av sina väljare in i kommunfullmäktige i Pajala och in i landstingsfullmäktige i Norrbotten - som heter Simon Fors. Herr Fors demokratiska vandel skulle jag vilja ifrågasätta - eftersom hans politiska tänkande alltid går ut på att hata de som inte tycker som honom, och nu senast på Twitterflödet dessutom tycka att döden vore en lämplig utväg för de som råkat bli moderater. Hur kan man annars tolka "Inga moderater förtjänar något annat än bly..."?

Vi har demokrati, vi har yttrandefriheten och jag skulle som sagt gärna ta lite bly för att Simon Fors skall kunna fortsätta hata mig och alla andra som tycker annorlunda. Däremot så kan jag väl fråga mig vilka människor som ger en sådan man sitt förtroende att representera honom i olika demokratiskt valda församlingar - vad säger det om synen på demokrati i delar av den vänster som lever kvar i en tidsålder då man inte kunde ta demokratin för given...?

Länkar: SvD, SvD, DN, DN, AB,
Bloggar: Kent, Böhlmark, Lidby, Holmqwist, Marielle,